Metalloid

Termen metalloid (av metall och grek. -ειδής -eidés -liknande)^[1] föreslogs 1808 som beteckning på alkali- och jordartsmetaller, innan man riktigt var ense om dessa var verkliga metaller eller ej,^[2] men termen kom inte i bruk.^[3] Jöns Jacob Berzelius började emellertid redan 1811 använda begreppet för ämnen som inte är metaller, det vill säga det vi idag normalt kallar icke-metaller, och detta kom att bli den vedertagna^{[förtydliga]} betydelsen^[2]. Nordisk familjebok betecknar dock 1909 bruket som vanligt, men "alldeles oriktigt",^[4] och 1951 som "oegentligt".^[5]

Senare kom metalloid att användas om halvmetaller. Detta är fortfarande vanligt i engelskt språkbruk, men på svenska undviks numera vanligtvis ordet.

Källor

Nationalencyklopedin

Noter

^ SAOB 1944
^ [a b] Metalloider i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1913)
^ Goldsmith, R. H. (1982). ”Metalloids”. Journal of Chemical Education 59 (6): sid. 526–527. doi:10.1021/ed059p526.
^ Grundämnen i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1909)
^ Metalloider i Nordisk familjebok (fjärde upplagan, 1951)

[SAOB-1] SAOB 1944

[NF2-Metalloider-2] [a b] Metalloider i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1913)

[ChemEd-3] Goldsmith, R. H. (1982). ”Metalloids”. Journal of Chemical Education 59 (6): sid. 526–527. doi:10.1021/ed059p526.

[NF2-Grundämnen-4] Grundämnen i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1909)

[NF4-Metalloider-5] Metalloider i Nordisk familjebok (fjärde upplagan, 1951)

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]