Lambda Eridani-variabel
Lambda Eridani-variabel |
---|
|
Lambda Eridani-variabeln, (LERI)[1], är en grupp av Be-stjärnor som är eruptiva variabler med små förändringar i ljusstyrkan på några hundradels magnituder och högst regelbundna perioder på mellan 0,5 och 2,0 dygn.[1] Ursprungligen beskrevs de som kortperiodiska[3] Be-stjärnor.[4] Ljusvariationerna tros bero på icke-radiella pulseringar i ett oregelbundet gashölje med omkretsande material som stötts ut från stjärnan genom dess snabba rotation.[5][6][7]
Klassificering
[redigera | redigera wikitext]Lambda Eridani-variabler klassificeras sällan, vilket beror på att klassificeringen är svår att göra och ofta blir felaktig. GCVS (General Catalogue of Variable Stars) (2009) har ingen särskild benämning för gruppen, utan räknar endast med Gamma Cassiopeiae-variabler (GCAS) och räknar övriga variabler inom huvudgruppen variabla Be-stjärnor som variabler som inte är GCAS-variabler. Prototypstjärnan Lambda Eridani är för övrigt felaktigt listad som Beta Cephei-variabel.[8] AAVSO (American Association of Variable Star Observers) listar däremot LERI som en egen grupp med 16 variabler inklusive λ Eri. 5 av stjärnorna är enbart misstänkta variabler och hela 13 av variablerna anges också som tillhöriga andra variabeltyper.[1]
Prototypstjärnan
[redigera | redigera wikitext]Prototypstjärnan Lambda Eridani är också en variabel av Gamma Cassiopeiae-typ. Den har en visuell magnitud som varierar mellan +4,17 och 4,34 med en period av 0,701538 dygn eller 16,8369 timmar.[9] Liksom de flesta Be-stjärnor, avger Lambda Eridani mjuk röntgenstrålning och år 1993 observerades en stor röntgenflare där röntgenstrålningens styrka ökade med en faktor av sex gånger under en 39-timmarsperiod.[4]
Se även
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]- Gerry A. Good (2012) (på engelska). Observing Variable Stars. The Patrick Moore Practical Astronomy Series. Springer Science & Business Media. ISBN 978-1-447-10055-3. https://books.google.se/books?id=4cS9BwAAQBAJ&printsec=frontcover&dq=Observing+Variable+Stars+Google+Books&hl=sv&sa=X&ved=0ahUKEwi4_vbB6vXjAhW586YKHU8qA58Q6AEIKDAA#v=onesid&q=Observing%20Variable%20Stars%20Google%20Books&f=false. Läst 16 augusti 2019
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c d] Otero, S. A.; Watson, C.; Wils, P.. ”Variable Star Type Designations in the VSX” (på engelska). AAVSOs hemsida. American Association of Variable Star Observers. http://www.aavso.org/vsx/index.php?view=about.vartypes. Läst 16 augusti 2019.
- ^ ”GCVS Variability Types” (på engelska). General Catalogue of Variable Stars. Russian Foundation for Basic Research, Sternberg Astronomical Institute, Moskva, Ryssland. http://www.sai.msu.su/gcvs/gcvs/iii/vartype.txt. Läst 31 juli 2019.
- ^ John R. Percy (2007) (på engelska). Understanding Variable Stars. Cambridge University Press. sid. 298. ISBN 978-1-139-46328-7. Bibcode: 2007uvs..book.....P. http://adsabs.harvard.edu/abs/2007uvs..book.....P. Läst 28 augusti 2019
- ^ [a b] ”Tests of the Pulsation and Starspot Models for the Periodic Be-Stars” (på engelska). Monthly Notices of the Royal Astronomical Society 277 (4): sid. 1547. 1995. doi:. Läst 28 augusti 2019.
- ^ Struve, Otto (1931). ”On the Origin of Bright Lines in Spectra of Stars of Class B” (på engelska). Astrophysical Journal 73: sid. 94. Läst 28 augusti 2019.
- ^ ”A CCD Search for Variable Stars of Spectral Type B in the Northern Hemisphere Open Clusters. VIII. NGC 6834” (på engelska). Acta Astronomica 61: sid. 247. 2011. Läst 28 augusti 2019.
- ^ Carrier, F.; Burki, G.; Burnet, M. (2002). ”Search for duplicity in periodic variable Be stars” (på engelska). Astronomy and Astrophysics 385 (2): sid. 488. doi:. Läst 28 augusti 2019.
- ^ ”VizieR Online Data Catalog: General Catalogue of Variable Stars (Samus+ 2007-2013)” (på engelska). VizieR On-line Data Catalog: B/gcvs 1. 2009. doi:. Läst 28 augusti 2019.
- ^ ”Lam Eri” (på engelska). The International Variable Star Index. AAVSO – American Association of Variable Star Observers. https://www.aavso.org/vsx/index.php?view=detail.top&oid=14217. Läst 28 augusti 2019.