[go: up one dir, main page]
More Web Proxy on the site http://driver.im/Hoppa till innehållet

Kött

Redigera länkar
Från Wikipedia
Olika sorters kött.
En bit revben som kommer från nötkreatur.
Stilleben, Claude Monet (1864).

Kött är ett födoämne bestående av ätlig muskel- och fettvävnad hos djur.[1] Kött äts av rovdjur, asätare eller allätare.[2] Kött är i många kulturer ett viktigt födoämne för att tillgodose människokroppens behov av näringsämnet protein.[3]

Beroende på vilken djurart köttet kommer ifrån kan man prata om nötkött (från nötkreatur), lamm- och fårkött, fläskkött (från gris), viltkött (från bland annat älg, vildsvin, hjort, höns- och havsfåglar och ren) fiskkött och fågelkött (exempelvis kycklingkött) och så vidare.

Lagring och tillagning

[redigera | redigera wikitext]
Se även: Köttproduktion

En slaktare eller en styckare styckar djurkroppen i mindre bitar, så kallade styckningsdetaljer. Oftast sker uppdelningen efter de stora musklerna, efter djurets anatomi. Köttet kan därefter beredas på olika sätt för att klara lagring under en längre tid. Historiskt sett var saltning, gravning, rökning, rimning och torkning de vanligaste.[4] Idag fryser man ofta kött.[5] Köttet kan tillredas i större eller mindre bitar och genom att malas till köttfärs.[6]

Många typer av kött brukar tillagas genom att köttet upphettas genom exempelvis kokning, stekning, grillning eller fritering,[7] men vissa sorter, framför allt nötkött och fisk, exempelvis sushi, äts även råa.[8][9] Vid konsumtion av rått kött är risken större att köttet innehåller bakterier och eventuellt parasiter, vilket ställer större hygieniska krav på hanteringen av kött som skall ätas rått.[8] Exempel på råa nötkötträtter är gravat kött och råbiff,[10] exempel på rå fisk är många former av sushi[9] och ceviche[11].

Rött och vitt kött

[redigera | redigera wikitext]
De största köttkonsumenterna (2003)[12]
 Rank  Land Konsumtion per capita (i kg)
1 USA USA 123
2 Spanien Spanien 121
3 Australien Australien 118
4 Österrike Österrike 112
5 Danmark Danmark 111
6 Nya Zeeland Nya Zeeland 109
7 Cypern Cypern 108
8 Irland Irland 102
9 Kanada Kanada 98
10 Frankrike Frankrike 98

De flesta typer av kött är mer eller mindre röda till färgen, bortsett ifrån fiskkött som i regel har en vit eller grå färg och fågelkött som ofta är ljust rosa. Mängden syrebindande protein, myoglobin, har stor betydelse för köttets färg. Nötkött har mer myoglobin än fläskkött och har därför en rödare färg. Kött har i USA delats upp i termerna rött respektive vitt kött. Med rött kött menas då bland annat nötkött, fläskkött, lamm- och fårkött och viltkött. Vitt kött är främst kött från fåglar som kyckling och kalkon. Ett undantag är dock strutskött som räknas som rött kött då det påminner mer om nötkött än om andra fåglars kött.[8][13]

Hälsorisker med köttkonsumtion

[redigera | redigera wikitext]

Processade köttprodukter såsom bacon och korv kan leda till diabetes och hjärt- och kärlsjukdomar.[14]

Substitut till kött

[redigera | redigera wikitext]

Som substitut till kött kan till viss del mjölkprodukter, ägg eller soja, användas.[15]

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Källor

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ Norstedts Svensk ordbok, tredje upplagan.
  2. ^ Kcct Science Gr 4. Triumph Learning - Coach Books. sid. 135. ISBN 9781586204631. http://books.google.com/books?id=KhPVyYFF0RAC&pg=PA135&dq=meat+carnivore,+scavenger+omnivore&hl=en&ei=N612TOWNLsPvOf-enHY&sa=X&oi=book_result&ct=result&resnum=5&ved=0CEAQ6AEwBA#v=onepage&q&f=false 
  3. ^ Kittler, Pamela Goyan; Sucher, Kathryn (2007). Food and culture. Cengage Learning. sid. 101. ISBN 9780495115410. http://books.google.com/books?id=eKdbaMY5AHEC&pg=PA101&dq=meat+many+cultures+foodstuff+protein&hl=en&ei=P652TPmzBM6HOP3GkcUG&sa=X&oi=book_result&ct=result&resnum=3&ved=0CD4Q6AEwAg#v=onepage&q&f=false 
  4. ^ Stanley Marianski, Adam Mariański, Robert Mariański (2009). Meat Smoking and Smokehouse Design. Adam Marianski. sid. 26. ISBN 9780982426708. http://books.google.com/books?id=fKo47nDGQzUC&pg=PA26&dq=meat+salting+marinating+smoking+drying&hl=en&ei=s_d3TJHEDNfPjAf8rsWbBg&sa=X&oi=book_result&ct=result&resnum=1&ved=0CDIQ6AEwAA#v=onepage&q=meat%20salting%20marinating%20smoking%20drying&f=false 
  5. ^ Varnam, A. H.; Sutherland, Jane P. (1995). Meat and meat products: technology, chemistry, and microbiology. Springer. sid. 400. ISBN 9780412495601. http://books.google.com/books?id=kiSJbpVy1IgC&pg=PA400&dq=meat+freezing+today&hl=en&ei=nAZ4TK2iGc-hOKK6macG&sa=X&oi=book_result&ct=result&resnum=9&ved=0CFwQ6AEwCA#v=onepage&q=meat%20freezing%20today&f=false 
  6. ^ Davidson, Alan (2006). The Oxford companion to food. Oxford University Press. sid. 509. ISBN 9780192806819. http://books.google.com/books?id=JTr-ouCbL2AC&pg=PA509&dq=meat+minced+explanation&hl=en&ei=YAh4TNDYIY2VOPrkvd0G&sa=X&oi=book_result&ct=result&resnum=1&ved=0CC8Q6AEwAA#v=onepage&q=meat%20minced%20explanation&f=false 
  7. ^ ”Meat Cooking Techniques”. Encyclopaedia. Practically Edible. Arkiverad från originalet den 3 februari 2012. https://web.archive.org/web/20120203041110/http://www.practicallyedible.com/edible.nsf/pages/meatcookingtechniques. Läst 28 augusti 2010. 
  8. ^ [a b c] ”Beef...from Farm to Table”. Meat Preparation - Fact Sheets. United States Department of Agriculture. Arkiverad från originalet den 24 februari 2013. https://web.archive.org/web/20130224010018/http://www.fsis.usda.gov/Factsheets/Beef_from_Farm_to_Table/index.asp. Läst 28 augusti 2010. 
  9. ^ [a b] Nolen, Jorie. ”Sushi History”. Sushi Guide. Eatsushi.com. http://www.eatsushi.com/whatsushi.asp. Läst 28 augusti 2010. 
  10. ^ Tramonto, Rick; Goodbody, Mary; Fink, Ben (2010). Steak with Friends: At Home, with Rick Tramonto. Andrews McMeel Publishing. sid. 2. ISBN 9780740792571. http://books.google.com/books?id=x3Y3lfZbihYC&pg=PA2&dq=Steak+Tartare+raw+beef&hl=en&ei=2P94TOWZFM-BOL2wzZgG&sa=X&oi=book_result&ct=result&resnum=2&ved=0CDEQ6AEwAQ#v=onepage&q=Steak%20Tartare%20raw%20beef&f=false 
  11. ^ Korn, Danna (2010). Living Gluten-Free For Dummies. For Dummies. sid. 230. ISBN 9780470585894. http://books.google.com/books?id=Y60jXCnutfkC&pg=PA230&dq=ceviche+is+raw+fish&hl=en&ei=Pv94TLmNE8WaOMSEybkG&sa=X&oi=book_result&ct=result&resnum=4&ved=0CDsQ6AEwAw#v=onepage&q=ceviche%20is%20raw%20fish&f=false 
  12. ^ FAO (2009): FAOSTAT. Rom.
  13. ^ Livsmedelssverige.org Arkiverad 28 augusti 2010 hämtat från the Wayback Machine.
  14. ^ Micha, Renata; Wallace, Sarah K.; Mozaffarian, Dariush (2010-06-01). ”Red and Processed Meat Consumption and Risk of Incident Coronary Heart Disease, Stroke, and Diabetes Mellitus: A Systematic Review and Meta-Analysis” (på engelska). Circulation 121 (21): sid. 2271–2283. doi:10.1161/CIRCULATIONAHA.109.924977. ISSN 0009-7322. PMID 20479151. http://circ.ahajournals.org/content/121/21/2271. Läst 4 mars 2018. 
  15. ^ Krizmanic, Judy (1991). ”Meet a Different Meat”. Vegetarian Times (Active Interest Media, Inc.) (167): sid. 74-76. ISSN 0164-8497. http://books.google.com/books?id=NAcAAAAAMBAJ&pg=PA74&dq=meat+substitutes+example&hl=en&ei=z_R3TK3lIJi8jAey7LG5Bg&sa=X&oi=book_result&ct=result&resnum=6&ved=0CEcQ6AEwBQ#v=onepage&q=meat%20substitutes%20example&f=false. Läst 27 augusti 2010. 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
Auktoritetsdata
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Kött&oldid=56180827”