[go: up one dir, main page]
More Web Proxy on the site http://driver.im/Hoppa till innehållet

Kattunvisslare

Från Wikipedia
Kattunvisslare
Status i Sverige: Sårbar[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamLeddjur
Arthropoda
UnderstamSexfotingar
Hexapoda
KlassInsekter
Insecta
OrdningFjärilar
Lepidoptera
FamiljTjockhuvuden
Hesperiidae
UnderfamiljPyrginae
SläktePyrgus
ArtKattunvisslare
P. alveus
Vetenskapligt namn
§ Pyrgus alveus
AuktorHübner, 1803
Hitta fler artiklar om djur med

Kattunvisslare (Pyrgus alveus) är en art i insektsordningen fjärilar som tillhör familjen tjockhuvuden.

Kännetecken

[redigera | redigera wikitext]

Kattunvisslaren liknar i mycket backvisslare men är något större än denna, med en vingbredd på 26 till 29 millimeter. Hanen och honan är lika, med mörkt grå till svartbrun färg på vingarna och kroppen. På framvingarna finns vita fläckar och bakvingarna har ett ljust grått tvärband. Detta är vanligen bredast på mitten, till skillnad från hos backvisslaren där det är bredast i framkanten.

Kattunvisslaren finns i bergsområden i södra och mellersta Europa. Den finns också i mer låglänta områden i Norden och Baltikum och österut till Mongoliet och Kina, samt i Atlasbergen.

I Sverige är kattunvisslaren klassad som sårbar. De största hoten mot arten är habitatförlust genom igenväxning av dess livsmiljöer, som främst är äldre, steniga betesmarker, samt att de kvarvarande lämpliga områdena för arten därmed blir allt mer isolerade ifrån varandra, något som försvårar det genetiska utbytet mellan populationerna.

Levnadssätt

[redigera | redigera wikitext]

Flygtiden för den fullbildade fjärilen är i södra Sverige från mitten av juli till mitten av augusti. I andra delar av utbredningsområden kan flygperioden börja tidigare eller vara längre, beroende på populationernas anpassning till det rådande klimatet.

Som larv har kattunvisslaren i sydöstra Sverige och på Gotland observerats äta på växter som ljus solvända och ölandssolvända. Dessa saknas dock på flera andra håll i artens utbredningsområde och larverna där måste därför leva på andra växter. I äldre litteratur uppges även jungfrulin, småborre och fingerört som värdväxter, men vid försök med larver uppfödda i fångenskap har dessa växter inte ätits av larverna.

Liksom andra fjärilar har kattunvisslaren fullständig förvandling, med ett puppstadium som varar i två till fyra veckor.