Påk

Den här artikeln har källhänvisningar, men eftersom det saknas fotnoter är det svårt att avgöra vilken uppgift som är hämtad var. (2024-07) Hjälp gärna till med att redigera artikeln, eller diskutera saken på diskussionssidan.

Påk eller klubba är ett enkelt slagvapen bestående av en kapad gren eller dito, även kallad träpåk, som är smal nog i ena änden för att kunna brukas som grepp men i andra änden förtjockad till en klump, vidare vapnets ”huvud”, för att ge ett kraftigt slag när detta svingas mot ett mål, även kallat att ”klubba”.

Olika varianter finns, i sina mer avancerade former kallad stridsklubba. De används även polisiärt (främst historiskt), då kallade batonger, och civilt för att klubba ihjäl fångst vid fiske.

En variant av påken är den så kallade knölpåken, vars huvud är täckt av små knölar eller knotor ämnade att vålla extra trauma vid anslag. För att åstadkomma naturliga knölar tillverkas dessa oftast av en större rot, vars mindre utgående rötter bildar knölarna.

Shillelagh är en typ av knölpåk som förknippas med Irland och irländsk folklore. Sankt Sebastian blev enligt en myt ihjälslagen med knölpåkar efter att 1000 pilar inte lyckats döda honom.^[1]

• ”påk sbst.2”. Svenska Akademiens ordbok (SAOB). saob.se. 1955. https://www.saob.se/artikel/?unik=P_2557-0067.Uou3&pz=3. Läst 13 juli 2024. 
• Svenska Akademiens ordbok: knölpåk
• klubba (1) i Nationalencyklopedins nätupplaga.
• klubba (2) i Nationalencyklopedins nätupplaga.
• påk i Nationalencyklopedins nätupplaga.
• knölpåk i Nationalencyklopedins nätupplaga.