Gustav Leijonhufvud
| Gustav Leijonhufvud | ||
|---|---|---|
Titlar
| ||
| Tidsperiod | 1634-1639 | |
| Tidsperiod | 1639-1648 | |
| Tidsperiod | 1651-1658 | |
|
| ||
Personfakta
| ||
| Född | 1597 Ekeberg | |
| Nationalitet |  Sverige
| |
| Alma mater | Wittenbergs universitet | |
| Död | 6 januari 1658 | |
| Begravd | Almby kyrka | |
Släkt
| ||
| Frälse- eller adelsätt | Leijonhufvud | |
| Sätesgård | Ekeberg | |
| Far | Erik Leijonhufvud | |
| Mor | Elisabet Gyllenhorn | |
| Släktingar | Abraham Leijonhufvud (halvbror) | |
Familj
| ||
| Gift | 1618 Stora Sundby slott | |
| Make/maka | Katarina Sparre (1588–1652) | |
Familj 2
| ||
| Gift 2 | 1656 Säby i Hassle socken | |
| Make/maka 2 | Katarina Posse (död i barnsäng 1657) | |
| ||
Gustav Leijonhufvud, född 1597 på Ekeberg, död 6 januari 1658 troligen på sin gård Kärrtorp i Västergötland, var en svensk friherre och landshövding. Han var son till riksrådet Erik Leijonhufvud och Elisabet Gyllenhorn och yngre halvbror till riksrådet Abraham Leijonhufvud. Han var herre till Åda i Västergötland, Lagmansholm, Hjälmarsberg, Hökerum, Hageby i Sveneby socken, Brunnby i Irsta socken och Hulteby i Småland.[1]
Student 1614 vid Wittenbergs universitet. 1621 var han hovman hos drottningen och hennes mor, medan kungen var utomlands. 1625 introducerades han i dåvarande riddarklassen, och bevistade därefter flera riksdagar. 1633 blev han utskrivningskommissarie, en befattning han sedan flera gånger innehade.[1] Gustav Leijonhufvud var den förste landshövdingen i Närkes och Värmlands län från 1634 till den 16 mars 1639. Skattetrycket inom länet orsakade bondeupplopp och han fick avstå Värmland 1639. Därefter var han landshövding enbart i Örebro län fram till den 29 augusti 1648[2]. Han upphöjdes 17 juni 1651 till friherre och skrev sig friherre till Ekeberg (friherrliga ätten Leijonhufvud nr 26).[1]
Leijonhufvud gifte sig första gången 12 juli 1618 på Sundby i Öja socken med Katarina Sparre (1588–1652), dotter till rikskanslern Erik Larsson Sparre och grevinnan Ebba Brahe. Efter hustruns död gifte han om sig 15 maj 1656 på Säby i Hassle socken med Katarina Posse (död i barnsäng 1657), dotter till kapten Nils Axelsson Posse av adelsätten Posse och Anna Stake. Leijonhufvud uppförde ett gravkor i Almby kyrka där han är begravd tillsammans med sina båda fruar. I kyrkan ses också hans friherrliga vapen med en kvadrerad sköld och ätten Leijonhufvuds stamvapen i hjärtskölden.[3]
Från Gustav Leijonhufvud härstammar alla nu levande medlemmar av den friherrliga ätten Leijonhufvud nummer 26.
Barn med Katarina Sparre (1588–1652):
- Erik, född 1621. Överste. Död 1662.
- Ebba, född 1622-03-03 på Hjälmarsberg, död 1651-01-04 och begraven 1651-03-09. Gift 1643-08-13 på Örebro slott med sin mosters styvson, riksrådet och presidenten och landshövdingen Krister Bonde, i hans 1:a gifte, född 1621, död 1659.
- Elisabet, född 1623-05-09 på Hjälmarsberg, död ogift.
- Margareta, född 1625-05-22 på Hjälmarsberg, död 1645-08-30 och begraven (At (KrAB).) 1645-11-16 i Badelunda kyrka, Västmanlands län. Gift 1643-08-13 på Örebro slott med riksrådet, fältmarskalken och generalguvernören Henrik Henriksson Horn af Kanckas, friherre Horn af Marienborg, i hans 1:a gifte, född 1618, död 1693.
- Beata, född 1626-07-11 på Ådö, död 1692-02-16 och begraven 1692-05-29 i Linköpings domkyrka. Gift 1655-10-16 i Stockholm med landshövdingen, friherre Ture Oxenstierna, greve Oxenstierna af Croneborg, i hans 2:a gifte, född 1614, död 1669.
- Abraham Leijonhufvud (1627–1676), född 1627. Landshövding. Död 1676.
- Catharina, född 1628-10-28 på Hjälmarsberg, död 1659. Gift 1652-05-16 på Hjälmarsberg med riksrådet Johan Mauritz Wrangel, friherre Wrangel af Lindeberg, i hans 2:a gifte, född 1616, död 1665.
- Brita, född 1630-03-25 på Hjälmarsberg, död ogift 1650-08-10.
Barn med Katarina Posse (död i barnsäng 1657):
- Anna Catharina, född 1657 på Hjälmarsberg, död späd före modern.
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- Svenskt biografiskt lexikon (Stockholm 1977–1979), band 22, sid. 468
- Supplement till Svenska adelns ättartavlor (2008), del 1, sid. 571 ISBN 91-87676-50-8
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c] Den introducerade svenska adelns ättartavlor, Gustaf Elgenstierna (1928) band IV, s 530.
- ^ Bertil Waldén: Örebro slott, s. 47. Örebro läns hembygdsförbund 1960
- ^ Thörn, Barbro. ”Gustaf Leijonhufvud, 1597-1658”. Svenska epitafier. Jonas Magnusson. http://www.epitafier.se/index.php?page=begravningsvapen&subj=B0235&HBildid=&Person=&Plats=&Lan=&Land=&Klass=&Nummer=&Fotograf=#ae-image-0. Läst 4 september 2020.