Gentianasläktet

	Gentianasläktet
	Knippgentiana (G. asclepiadea)
Systematik
Domän	Eukaryoter; Eukaryota
Rike	Växter; Plantae
Division	Fröväxter; Spermatophyta
Underdivision	Gömfröväxter; Angiospermae
Klass	Trikolpater; Eudicotyledonae
Ordning	Gentianaordningen; Gentianales
Familj	Gentianaväxter; Gentianaceae
Släkte	Gentianasläktet; Gentiana
Vetenskapligt namn
	§ Gentiana
Auktor	Linné, 1753
Arter
	Se text
	Gentiana asclepiadea

Gentianasläktet (Gentiana)^[1]^[2] är ett släkte i familjen gentianaväxter.^[1] Tidigare ingick även arter i detta släkte som numera bildat släktet gentianellasläktet (Gentianella). Gentianor kommer från bergsområden i hela världen utom Afrika. Det finns ungefär 400 arter i gentianasläktet.

Bladen är motsatta och de flesta av dem sitter i en bladrosett vid marken. Blommorna är trumpetformade och den vanligaste färgen är blå, men det finns även vita, krämfärgade, gula och röda blommor. De blå är vanligast på norra halvklotet och röda i Anderna. Vita arter dominerar på Nya Zeeland, även om de inte är särskilt utbredda där. Vanligen har blommorna 5 kronblad och 5 foderblad, men antalet varierar mellan 4 och 7 för olika arter. Alla gentianor har en stark besk smak som beror på innehållet av glykosiden gentiopikrin.

Enligt Plinius den äldre är släktet Gentiana uppkallat efter Gentius (180 f.Kr. - 168 f.Kr.), en illyrisk kung som sades ha upptäckt växternas helande egenskaper. Några arter används som medicinalväxter och andra används som smaksättare i drinkar.

Några arter

Alpgentiana (G. acaulis)
Augustigentiana (G. gracilipes)
Azurgentiana (G. waltonii)
Baggsöta (G. purpurea)
Balkangentiana (G. dinarica)
Fjällgentiana (G. nivalis)
Fransgentiana (G. septemfida)
Guldgentiana (G. lutea)
Höstgentiana (G. sinoornata)
Isgentiana (G. gelida)
Klasgentiana (G. scabra)
Klippgentiana (G. cachemirica)
Klockgentiana (G. pneumonanthe)
Knippgentiana (G. asclepiadea)
Korsgentiana (G. cruciata)
Krypgentiana (G. dahurica)
Kungsgentiana (G. makinoi)
Mattgentiana (G. terglouensis)
Nepalgentiana (G. ornata)
Prickgentiana (G. punctata)
Sandgentiana (G. saxosa)
Sibirisk gentiana (G. decumbens)
Smalgentiana (G. linearis)
Strimgentiana (G. farreri)
Trumpetgentiana (G. clusii)
Vårgentiana (G. verna)

Dottertaxa till Gentianasläktet, i alfabetisk ordning^[1]

Källor

^ [a b c] Roskov Y., Kunze T., Orrell T., Abucay L., Paglinawan L., Culham A., Bailly N., Kirk P., Bourgoin T., Baillargeon G., Decock W., De Wever A., Didžiulis V. (ed) (28 november 2014). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2014 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2014/browse/tree/id/17276377. Läst 26 maj 2014.
^ Sveriges lantbruksuniversitet 2012–. Gentiana L. - Gentianasläktet från Svensk Kulturväxtdatabas (SKUD). Läst: 1 augusti 2015

Externa länkar

Den virtuella floran - Gentianor
Wikimedia Commons har media som rör Gentianasläktet.
Bilder & media
Wikispecies har information om Gentianasläktet.
Artförteckning

[COL-1] [a b c] Roskov Y., Kunze T., Orrell T., Abucay L., Paglinawan L., Culham A., Bailly N., Kirk P., Bourgoin T., Baillargeon G., Decock W., De Wever A., Didžiulis V. (ed) (28 november 2014). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2014 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2014/browse/tree/id/17276377. Läst 26 maj 2014.

[SKUD-2] Sveriges lantbruksuniversitet 2012–. Gentiana L. - Gentianasläktet från Svensk Kulturväxtdatabas (SKUD). Läst: 1 augusti 2015

[1]

[2]

Några arter

Dottertaxa till Gentianasläktet, i alfabetisk ordning[1]

Källor

Externa länkar

Dottertaxa till Gentianasläktet, i alfabetisk ordning^[1]