Attentat

För andra betydelser, se Attentat (olika betydelser).

Attentat (från latinets attentatum, försök till brott) betecknar ett planerat eller genomfört våldsbrott, ofta med politiskt motiv.^[1] Det kan handla om mord på en offentlig symbolfigur eller försök till ett sådant mord. Målet för ett attentat kan vara en enskild person, persongrupp eller egendom. Det mera urskillningslösa dödandet av flera personer betecknas till skillnad mot detta som terrorism. Målinriktade attentat kan samtidigt ingå i terroristers verksamhet. Den som utför ett attentat kallas attentatsman.

Offer och förövare

Offentliga personer som har blivit offer för attentat har exempelvis varit regeringsmedlemmar, statsöverhuvuden och ministrar, parlamentariker och domare, partiledare, medlemmar i fackföreningar eller företrädare för religiösa organisationer. Även militärer, högre myndighetsutövare och journalister som spelar en framträdande roll i politiken har blivit offer för attentat, dessutom på regional nivå som borgmästare och polischefer. Attentat utövas även av psykiskt förvirrade personer och utan politiska avsikter riktas mot personer som idrottsutövare eller artister och konstnärer. Målen för attentaten kan förutom personer vara som offentliga transportmedel, till exempel flygplan eller tunnelbanor, byggnader som diskotek, synagogor, moskéer, kyrkor och ekonomiska förvaltningscentra.

Metoder

Attentatsutövare använder konventionella vapen men även gift, brevbomber, bilbomber eller mordbrand. Vid 11 september-attackerna 2001 användes kapade trafikflygplan.

Politiska attentat i Sverige

Fördjupning: Sprängattentat i Sverige, Terrorism i Sverige och Skolattack § Sverige

Några kända attentat i Sverige med dödlig utgång, som åtminstone i den efterföljande debatten har beskrivits som politiskt motiverade, är:

Stockholms blodbad 1524
Mordet på Gustav III 1792
Martin Ekenbergs brevbomber 1904 till 1909 (var falskflaggdåd; ej politiskt men personligt motiverade)
Amaltheadådet 1908
Wångska mordet 1909
Attentatet mot Norrskensflamman 1940
Beskjutningen av Jugoslaviens ambassad 1971
Ockupationen av Västtysklands ambassad 1975
Morden på PKK-avhoppare 1984 och 1985
Mordet på Olof Palme 1986
Mordet på Ronny Landin 1986
John Ausonius (lasermannens) serie av skjutningar 1991-1992
Mordet på John Hron 1995
Skogåsmordet 1999
Mordet på Anna Lindh 2003
Peter Mangs masskjutningar 2009-2010
Skolattacken i Trollhättan 2015
Terrordådet i Stockholm 2017
Almedalsdådet 2022

Ett urval av personer dödade vid politiska mord i övriga världen

I äldre tid

Filip II av Makedonien (336 f.Kr.), far till Alexander den store
Julius Caesar (44 f.Kr.)
Konrad av Montferrat (1192)
Przemyslaw II av Polen (1296)
Vilhelm I av Oranien (1584)
Henrik III av Frankrike (1589)
Henrik IV av Frankrike (1610)

Under 1800-talet

Paul I av Ryssland (1801)
Alexander II av Ryssland (1881)
Abraham Lincoln, (1865)
James Garfield (1881)
Elisabeth av Österrike (1898)

Under 1900-talet

Under 2000-talet

Pim Fortuyn (2002)
Ernest Lluch (2000)
Manuel Gimenez Abad (2001)
Marco Biagi (2002)
Zoran Đinđić (2003)
Anna Lindh (2003)
Ahmad Passin (2004)
Abd al-Aziz ar-Rantissi (2004)
Ahmad Yassin (2004)
Theo van Gogh (2004)
Aleksandr Litvinenko (2006)
Abdel Aziz al-Rantissi
Anna Politkovskaja (2006)
Nizar Rayyan (2009)
Usama bin Ladin (2011)
Wissam al Hassan (2012)
Muammar al-Gaddafi (2011)
Ahmed Jaabari (2012)
Anwar al-Awlaki (2012)
Sakine Cansiz (2013)
Chokri Belaïd (2013)
Muhammad al-Brahimi (2013)
Boris Nemtsov (2015)

Se även

Referenser

^ ”Attentat”. Nationalencyklopedin • Kort. http://www.ne.se/attentat. Läst 2 november 2010.

Vidare läsning

Rystad, Göran (2003). ”Politiska mord får sällan avsedd effekt”. Populär historia 2003:7,: sid. 36-40 : ill. (huvudsakligen i färg). 1102-0822. ISSN 1102-0822. http://www.popularhistoria.se/artiklar/politiska-mord-far-sallan-avsedd-effekt/. Libris 10234889

[1] ”Attentat”. Nationalencyklopedin • Kort. http://www.ne.se/attentat. Läst 2 november 2010.

[1]