[go: up one dir, main page]
More Web Proxy on the site http://driver.im/Hoppa till innehållet

10 Draconis

Från Wikipedia
10 Draconis
Observationsdata
Epok: J2000.0
StjärnbildDraken
Rektascension13t 51m 25,90451s[1]
Deklination+64° 43′ 23,7510″[2]
Skenbar magnitud ()+4,66 ± 0,02[3], 4,52 – 4,67 ± (V)[4]
Stjärntyp
SpektraltypM3.5 III[5]
B–V1,572 ± 0,010[6]
VariabeltypLångsam irreguljär variabel (LB:)[4]
Astrometri
Radialhastighet ()-12,26 ± 0,17[7] km/s
Egenrörelse (µ)RA: +14,144[1] mas/år
Dek.: +3,172[1] mas/år
Parallax ()8,2082 ± 0,2628[1]
Avstånd400 ± 10  (122 ± 4 pc)
Absolut magnitud ()-0,70[7]
Detaljer
Massa0,93 ± 0,06[3] M
Radie83,22+2,08-2,16[3] R
Luminositet1 031 ± 70[3] L
Temperatur3 584 ± 35[3] K
Metallicitet-0,24[3] dex
Ålder10,24 ± 1,40[3] miljarder år
Andra beteckningar
CU Draconis, i Draconis, GC 18750, JP11 2453, TYC 4174-1261-1, GCRV 8189, 2MASS J13512593+6443238, UBV 12363, GEN# +1.00121130, N30 3158, UBV M 19806, ADS 9039 A, GSC 04174-01261, PLX 3169, WDS J13514+6443A, AG+64 655, HD 121130, PLX 3169.00, WEB 11891, BD+65 963, HIC 67627, PMC 90-93 364, C97 43, CCDM J13515+6444A, HIP 67627, PPM 18763, DS98 199, CSI+65 963 1, HR 5226, RAFGL 1656, HFE83 981, CSV 2077, IDS 13485+6513 A, SAO 16199, AAVSO 1348+65, DO 34487, IRAS 13499+6458, SKY# 25413, Gaia DR2 1671148277108281600, FK5 511, IRC +60226, ZI 1032 [2]

10 Draconis, som är stjärnans Flamsteed-beteckning, (tidigare 87 Ursae Majoris[8]) är en ensam stjärna[9] i den mellersta delen av stjärnbilden Draken. Den har en genomsnittlig skenbar magnitud på ca 4.66[3] och är synlig för blotta ögat där ljusföroreningar ej förekommer. Baserat på parallaxmätning inom Hipparcosuppdraget på ca 8,2[1] mas, beräknas den befinna sig på ett avstånd på ca 400 ljusår (ca 122 parsek) från solen. Den rör sig närmare solen med en heliocentrisk radialhastighet på ca 12 km/s,[7] och beräknas befinna sig inom 84 ljusårs avstånd om ca 8,6 miljoner år.[7]

10 Draconis är en orange till röd jättestjärna av spektralklass M3.5 III.[5] Den har en massa som är drygt 90 procent[3] av solens massa, en radie som är ca 83[3] gånger större än solens och utsänder ca 1 000[3] gånger mera energi än solen från dess fotosfär vid en effektiv temperatur på ca 3 600 K.[3]

10 Draconis är en långsam irreguljär variabel av LB-typ,[4] som varierar mellan skenbar magnitud +4,52 och 4,67[4] med en frekvens på 11,98912 cykler per dygn.[10] Stjärnans spektrum visar inget tecken på förstärkning av s-processen.[11]

Variabel stjärna

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, 10 Draconis, 18 november 2019.
  1. ^ [a b c d e] Brown, A. G. A.; et al. (Gaia collaboration) (August 2018). "Gaia Data Release 2: Summary of the contents and survey properties". Astronomy & Astrophysics. 616. A1. arXiv:1804.09365. Bibcode:2018A&A...616A...1G. doi:10.1051/0004-6361/201833051.
  2. ^ [a b] ”Basic data: V* i Dra – Long Period Variable candidate”. SIMBAD. Centre de Données astronomiques de Strasbourg. http://simbad.u-strasbg.fr/simbad/sim-basic?Ident=10+Dra&submit=SIMBAD+search. Läst 6 december 2018. 
  3. ^ [a b c d e f g h i j k l] Baines, E.; Schmitt, H. R.; Zavala, R. T.; Hutter, D.; van Belle, G. T. (December 2017). "Fundamental Parameters of 87 Stars from the Navy Precision Optical Interferometer". The Astronomical Journal. 155 (1). arXiv:1712.08109. Bibcode:2018AJ....155...30B. doi:10.3847/1538-3881/aa9d8b.
  4. ^ [a b c d] ”CU Dra” (på engelska). The International Variable Star Index. AAVSO – American Association of Variable Star Observers. http://www.aavso.org/vsx/index.php?view=detail.top&oid=13793. Läst 6 december 2018. 
  5. ^ [a b] Keenan, Philip C.; McNeil, Raymond C. (1989). "The Perkins catalog of revised MK types for the cooler stars". Astrophysical Journal Supplement Series. 71: 245. Bibcode:1989ApJS...71..245K. doi:10.1086/191373.
  6. ^ van Leeuwen (2007). ”Hipparcos, the New Reduction” (på engelska). http://vizier.u-strasbg.fr/viz-bin/VizieR-5?-out.add=.&-source=I/311/hip2&HIP=67627. Läst 6 december 2018. 
  7. ^ [a b c d] Anderson, E.; Francis, Ch. (2012). "XHIP: An extended hipparcos compilation". Astronomy Letters. 38 (5): 331. arXiv:1108.4971. Bibcode:2012AstL...38..331A. doi:10.1134/S1063773712050015.
  8. ^ Wagman, M. (August 1987). "Flamsteed's Missing Stars". Journal for the History of Astronomy. 18: 223. Bibcode:1987JHA....18..209W. doi:10.1177/002182868701800305.
  9. ^ Eggleton, P. P.; Tokovinin, A. A. (2008). "A catalogue of multiplicity among bright stellar systems". Monthly Notices of the Royal Astronomical Society. 389 (2): 869. arXiv:0806.2878. Bibcode:2008MNRAS.389..869E. doi:10.1111/j.1365-2966.2008.13596.x.
  10. ^ Koen, Chris; Eyer, Laurent (March 2002). "New periodic variables from the Hipparcos epoch photometry". Monthly Notices of the Royal Astronomical Society. 331 (1): 45–59. arXiv:astro-ph/0112194. Bibcode:2002MNRAS.331...45K. doi:10.1046/j.1365-8711.2002.05150.x.
  11. ^ Brown, Jeffery A.; et al. (June 1990), "S stars without technetium - The binary star connection", Astronomical Journal, 99: 1930–1940, Bibcode:1990AJ.....99.1930B, doi:10.1086/115475

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]