klä

klä

1. (transitivt, reflexivt: klä sig, ofta med partiklar) ta på kläder

   Att klä barnen i rätta kläder för hösten kan ibland ge föräldrarna grått hår.

   Hon hade precis hunnit klä sig när det ringde på dörren.

   Jag ska gå och klä på mig.

   Vanliga konstruktioner: klä ngn i ngt, klä sig i ngt

   Fraser: (partikelverb) klä om, klä om sig, klä på, klä på sig, klä upp, klä upp sig

   Fraser: (konkreta) klä sig fint/snyggt/vackert/rätt

   Fraser: (idiom) kunna klä sig, klä sig i säck och aska, Som man är klädd, blir man hädd.

   Sammansättningar: kläder, klädkammare, klädsel

2. sätta på överdrag, hölje e.d.

   Du måste välja rätt tyg för att klä en soffa.

   Vanliga konstruktioner: klä ngt i/med ngt

   Fraser: (partikelverb) klä in, klä över

3. (högtidligt) pryda t.ex. en julgran eller majstång
4. (överfört) ge form åt något abstrakt; uttrycka, framställa

   Den som behärskar språket har mycket lättare att klä sina tankar i ord.

   Det är en eftermiddag när både regn och åska har klätt den svenska sommaren.

   Fraser: (idiom) klä skott - (utsättas för angrep), klä väggen

5. passa någon/något bra

   Den lila färgen klär tågen riktigt bra.

   Vanliga konstruktioner: ngt klär ngn; ngn klär i ngt; det klär ngn att göra ngt

Varianter: kläda

Fraser: (partikelverb) klä av, klä av sig, klä ut sig

Sammansättningar: (partikelsammansättningar) avkläda, påkläda, uppkläda

Besläktade ord: bekläda, förkläda, ikläda

Etymologi: Efter apokope av kläda. Av fornsvenska klæþa, av fornnordiska klæða, jämför isländska och färöiska klæða och svenska kläde och kläder. Varianten kläda är förklaringen till presens participformen klädande. Jämför spä, bre, bli och ha.