idiot
Svenska
[redigera]Substantiv
[redigera]| Böjningar av idiot | Singular | Plural | ||
|---|---|---|---|---|
| utrum | Obestämd | Bestämd | Obestämd | Bestämd |
| Nominativ | idiot | idioten | idioter | idioterna |
| Genitiv | idiots | idiotens | idioters | idioternas |
idiot
- (förnedrande, ofta ett skällsord) mindre begåvad person
- (förnedrande, ofta ett skällsord) någon som beter sig illa
- Synonymer: dumhuvud, dumstrut, fubbick, neandertalare, pucko
- Etymologi: Av latin idiota, okunnig, olärd, obildad människa, av grekiska ἰδιώτης, privatman, lekman, okunnig, obildad person, till ἴδιος egen. Syftar på någon som inte tar ansvar för statens affärer.
- Besläktade ord: idiotsäker, idioti
- Sammansättningar: fackidiot, idiotförklara, jubelidiot
- Fraser: nyttig idiot, idiot savant
- Se även tesaurus: Stympare, Ohälsa, Vettvilling, Dumhuvud
Översättningar
[redigera]mindre begåvad person
- engelska: idiot (en)
- esperanto: idioto
- finska: idiootti (fi), ääliö (fi), typerys (fi)
- franska: idiot (fr) m; idiote (fr) f
- hebreiska: אִידִיוֹט (he) m (idyót), אִידְיוֹטִית f
- italienska: idiota (it) mf
- japanska: 大ばか者, 間抜け (ja), あほ (ja), ばか (ja)
- jiddisch: אידיאָט m (idyot)
- nederländska: idioot (nl) m
- polska: kretyn (pl) m
- spanska: idiota (es) m
- swahili: kichwamaji (sw)
- tyska: Idiot (de) m, Idiotin (de) f
Engelska
[redigera]Substantiv
[redigera]idiot
Franska
[redigera]Substantiv
[redigera]| Böjningar av idiot | Singular | Plural |
|---|---|---|
| Maskulinum | idiot | idiots |
idiot
- idiot, om ointelligenta personer
- Besläktade ord: idiote
Adjektiv
[redigera]| Böjningar av idiot | Singular | Plural |
|---|---|---|
| Maskulinum | idiot | idiots |
| Femininum | idiote | idiotes |
| Kompareras med plus resp. le/la/les plus. | ||
idiot
- dum, ointelligent