Sven H Löfgren
Född:1910-03-01 – Varnums församling, Älvsborgs länDöd:1978-06-16 – Kungsholm eller Ulrika Eleonora, Stockholms län
Läkare (lungläkare)
Band 24 (1982-1984), sida 516.
Meriter
Löfgren, Sven Halvar, f 1 mars 1910 i Varnum, Älvsb, d 16 juni 1978 i Sthlm, Kungsh. Föräldrar: godsägaren Sven August L o Hilma Ottilia Eliasson. Studentex vid Borås h a l vt 28, MK vid Kl 30 maj 31, ML där 31 mars 36, tf andre underläk vid med avd vid S:t Görans sjukhus i Sthlm 29 juni 36–31 maj 37, tf assistentläk o tf underläk vid med tuberkulosavd där 14 juni–24 nov 37, tf assistent o tf eo laborator vid Statens bakteriologiska laboratorium 24 dec 37–8 nov 38 o 5 april 39–12 jan 41, förste underläk vid Sthlms stads tuberkulosbyrå 1 febr 39–31 dec 40, underläk vid en extra med avd vid S:t Görans sjukhus 1 jan–31 dec 41, andre underläk vid med tuberkulosavd där 1 jan 41–28 febr 42, vid med avd där 1 mars–31 dec 42, förste underläk vid samma avd 1 jan 43–31 dec 47, disp vid KI 18 maj 46, MD 29 maj 46, tf förste underläk vid med tuberkulosavd vid S:t Görans sjukhus 1 nov 46–28 febr 47, förste underläk o bitr överläk vid med avd där 1 jan–31 okt 48, doc i medicin vid Kl 10 febr 48, förste underläk o bitr överläk vid med tuberkulosavd vid S:t Görans sjukhus 1 jan 49–mars 57, överläk där 29 mars 57–73, vid den till Huddinge sjukhus överflyttade med tuberkulosavd 74–75 (tilltr ej), prof:s namn 71, led av styr för Statens sjuksköterskeskola i Sthlm.
G 9 febr 1935 i Sthlm, Kungsh, m leg läk Märta Elisabet Ollén, f 28 jan 1907 i Sköldinge, Söd, dtr till fabrikören Olof O o Johanna Emilia Nilsson.
Biografi
Sven L tillhörde hela sin verksamma tid S:t Görans sjukhus i Sthlm med alla dess specialavdelningar. Vetenskaplig samvetsgrannhet lärde han sig hos internisten F Lindstedt (bd 22), och i tuberkulosläkaren A Westergren mötte "han en lärare fylld av idéer och egensinniga åsikter. Westergrens klinik forskade bl a om de infektioner som de tuberkulösa kan bära på vid sidan av sin tuberkulos. L tjänstgjorde därför även på Statens bakteriologiska laboratorium för att lära sig bakteriologi och serologi.
Knölros (erythema nodosum) uppfattades på 1920- och 1930-talen som ett tecken på att den sjuke hade en färsk tuberkulos. Barnläkaren H Ernberg hade med framgång hävdat detta. Det var vid den tiden ett aktuellt och viktigt medel i tuberkuloskampen att spåra upp färsk tuberkulos. I sin akademiska avhandling 1946 tog L upp problemen kring orsaken och uppkomsten av knölros. Han visade att tuberkulos inte var ensam orsak utan att även andra infektioner kunde ligga bakom. Knölros var ett ospecifikt symtom på att kroppen reagerade med utslag vid och efter akuta infektioner. Avhandlingen fick höga vitsord, och L:s uppfattning accepterades allmänt.
L observerade att sjuka med på röntgenplåten synliga svullna lymfkörtlar vid lungroten på ena sidan hade stark reaktion mot tuberkulin. Hade den sjuke knölros och dubbelsidiga förändringar reagerade han svagt eller inte alls mot tuberkulin. Därmed hade L 1949 kommit in på den sjukdom där han gjorde sin stora insats: sarkoidos. J Schaumann var överläkare på S:t Görans hudklinik. Han hade tidigare visat att vissa hudsymtom ingick i en generell sjukdom med karakteristiska förändringar i många organ. Sjukdomen benämndes bl a Schaumanns sjukdom. L kunde nu klarlägga både sjukdomens tidiga stadier och dess förlopp. Det tidigare nämnda symtomkomplexet kallas "the Löfgren syndrome". Vid de allmänna skärmbildsundersökningarna hittades lungförändringar som tecken på sarkoidos. Dessa förändringar läkte ofta, och L fann att sjukdomen hade god prognos och kunde förlöpa utan subjektiva symtom. – L blev en internationell auktoritet och var en central person vid de stora konferenser om sarkoidos som sedan 1958 hållits vart tredje år. Tuberkulosen blev allt ovanligare, behovet av vårdplatser minskade, men L hävdade med framgång att sjukvården behöver lungspecialister och lungkliniker.
L hade frikyrklig bakgrund och var det praktiska livets man, förankrad i verkligheten. Han var vederhäftig, lugn och stillsam, och det låg tyngd vid hans ord. För patienterna var han en klippa och för personalen en för diskussion öppen chef.
Författare
Lars Öberg
Sök i Nationella Arkivdatabasen
Arkivuppgifter
Tryckta arbeten
Tryckta arbeten: Erythema nodosum. Studies on etiology and pathogenesis in 185 adult cases. Akad avh [Karol inst]. Sthlm 1946. 197 s. (Även Acta medica Scandinavica, Suppl 174.) - Sarcoidosis and its relationship to tuberculosis. After a paper read ... at Nijmegen, Oct. 18th, 1963 (The Royal Netherlands tuberculosis association, Selected papers, vol 8, The Hague 1964, s 11 — 19). — Sarkoidos (Lungsjukdomar. Under red av G Birath, Sthlm (tr Upps) 1967, s 197-208, ett avsnitt av N Svanborg; 2. uppl 1969, s 199-210; 2. tr 1976). -Bidr i bl a: Forhandlinger ved den XIV nordiske tuberkuloselaegekongres i Kebenhavn den 25.-27. juni 1948, Khvn 1949, s 199-202; Acta medica Scandinavica, Suppl 312: Proceedings of thc third intcrnational congress of internal medicine Stockholm 15-18 September 1954, Sthlm 1956, s 435-438; Tuberculosis in the Commonwealth 1955, the full transactions of the fourth commonwealth health and tuberculosis conference ... London, from the 21st to 24th June, 1955, London [1956], s 78–83; La sarcoidose, Rapports de la IVe conference internationale Paris 12–15 septembre 1966, Paris 1967, s 414, 553-555 o 641; Fifth internatio-nal conference on sarcoidosis ... Prague, Ka-rolinum, June 16-21, 1969 ..., Praha 1971, s 53-55, 642 f; medv i Nordisk medicinsk tidskrift, bd 14-15, 1937-38, Sthlm (tr Hfors), 4:o, forts: Nordisk medicin, bd 10 o 12, 1941, 16, 1942, 19, 1943, 23, 1944, 25 o 28, 1945, 29, 1946, 34, 1947, 40, 1948, 42, 1949, 43, 1950, 46, 1951, 47, 1952, 50, 1953, 51-52, 1954, 57, 1957, 61, 1959, 66, 1961, 70, 1963, 73, 1965, Hfors o Gbg, 4:o, Acta dermato-venereologica, vol 21, 1940, 26, 1946, 29, 1949, Hfors, Svenska läkartidningen, 1944, 1950-51, 1955, Sthlm, forts: Läkartidningen, 1967, 1971, Acta pathologica et microbiologica Scandinavica, vol 21, 1944, 55, 1962, Khvn, Acta medica Scandinavica, vol 122, 1945, 136 o 138, 1950, 142-143, 1952, 145, 1953, 157 o 159, 1957, 164, 1959, Sthlm, Suppl 174, 1946, o 312, 1956, se ovan, samt många bidr i Suppl 425, se nedan under Redigerat, Acta tuberculosea Scandinavica, vol 19, 1945, Suppl 45, Proceedings of the nineteenth Scandinavian congress for pulmonary diseases in Turku (Åbo), August 7–9, 1958, tr 1959, o forts: Scandinavian journal of respiratory diseases, vol 48, 1967, Khvn, Svenska nationalföreningens mot tuberkulos kvartalsskrift, 1946, 1957, 1962, 1971, Sthlm, Scandinavian journal of clinical & laboratory investigation, vol 3, 1951, Oslo, Acta pa;diatrica, vol 43, 1954, suppl 100, Upps, Acta chirurgica Scandinavica, vol 97, 1949, 108, 1954, o Suppl 245, 1959, Sthlm, Kompressen, organ för de anställda inom sjuk-vårdsförvaltn ..., 1965, Sthlm; Klinische Wo-chenschrift, 1937, Berlin & Mimenen, 4:o, Le pou-mon (et le cceur), année 5, 1949, 23, 1967, Paris, Wiener klinische Wochenschrift, 1952, Wien, 4:o, Beiträge zur Klinik der Tuberkulose, Bd 114, Berlin 1955, The British journal of tuberculosis and diseases of the chest, vol 51, 1957, London, The British journal of experimental pathology, vol. 40, London 1959, American revue of respiratory diseases, vol 84, nr 5, p 2, Baltimore 1961, El torax, vol. 10, 1961, 18, 1969, Montevideo, 4:o, Jornal do medico, vol. 69, Porto 1969, 4:o.
Redigerat: Proceedings of the Third intcrnational conference on sarcoidosis, Stockholm September 11-14, 1963. [Omsl.] Sthlm 1964. XIII, 309 s. (Huvudred: bitr av Hanns J. Bauer o Barbro Wcist; även Acta medica Scandinavica, Suppl 425, med tit: Third ...)
Källor och litteratur
Källor o litt: Inrikesdep:s konseljakter 29 mars 1957, nr 4, RA.
A Hanngren o S Stavenow, S L (Sv nationalfören mot hjärt- o lungsjukdomar, kvartalsskr 1978, årg 73, s 71 fl); des, nekr över L (SvD 21 juni 1978); Sv läkare (1959); Sv läkare i ord o bild (1939); Sv läkarmatr 1970 (1971).
Hänvisa till den här artikeln
Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till.
Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Sven H Löfgren, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/10049, Svenskt biografiskt lexikon (art av Lars Öberg), hämtad 2024-12-25.
Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:10049
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare.
Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Sven H Löfgren, urn:sbl:10049, Svenskt biografiskt lexikon (art av Lars Öberg), hämtad 2024-12-25.