SE536765C2 - Styranordning för motoreffekten hos en motor som driver huvudmaskin och hjälpmaskin - Google Patents

Abstract

28SAM MAN DRAG Bruttoutmatningseffekten hos en motor (12) som distribuerats till minsten huvudmaskin (14) och en hjälpmaskin (15) eller fler styrs för att uppnåtillräcklig prestanda frän huvudmaskinen, och också för att förhindraförsämring av bränslekonsumtion hos motorn (12). En beräkningsenhet (222)för totalbelastningsvärde beräknar värdet av den förlorade effektenkonsumerad medelst hjälpmaskinen (15), och beräknar värdet av en total-belastningseffekt, vilken är den totala effekten som mäste tillföras till huvud-maskinen (14) och till hjälpmaskinen (15), genom att addera till detta värde avförlorad effekt ett mälvärde för huvudutmatningseffekten hos nämnda motor(12) som ska distribueras till huvudmaskinen (14). Och en styrenhet (223) förbruttoutmatningsvärde styr värdet av bruttoutmatningseffekt sä att värdet avbruttoutmatningseffekt blir lika med värdet av totalbelastningseffekten närvärdet av totalbelastningseffekten är mindre än ett förutbestämt tröskelvärde,och sä att värdet hos bruttoutmatningseffekt blir lika med det ovanbeskrivnatröskelvärdet när värdet av totalbelastningseffekten är större än det ovan-beskrivna tröskelvärdet.

Description

25 30 536 765 Syftet med föreliggande uppfinning är följaktligen att, med en styranordning för motoreffekt som styr effektuttaget hos en motor, förhindra försämring av bränslekonsumtion hos motorn och samtidigt säkerställa motoreffekten som erfordras för att det ska fungera.

Orqan för att lösa problemen Enligt en utföringsform av föreliggande uppfinning är det, i en anordning för att styra en motor som samtidigt driver minst en huvudmaskin och en hjälpmaskin eller mer, anordnat en beräkningsenhet för totalbelast- ningsvärde som beräknar den förlorade effekten konsumerad medelst nämnda hjälpmaskin och beräknar ett totalbelastningsvärde, vilket är den totala effekten som mäste tillföras till nämnda huvudmaskin och till nämnda hjälpmaskin, genom att addera ett mälvärde för huvudeffektuttaget hos nämnda motor fördelad till nämnda huvudmaskin till värdet av nämnda förlorade effekt, en styrenhet för bruttoeffektuttagsvärde som styr värdet av bruttoeffektuttag utmatad frän nämnda motor i enlighet med värdet av nämnda totalbelastningseffekt, och en styrenhet för motordrift som styr driften av nämnda motor i enlighet med styrning av värdet av nämnda brutto- effektuttag medelst nämnda styrenhet för bruttoeffektuttagsvärde. Nämnda styrenhet för bruttoeffektuttagsvärde bestämmer i vilket av ett förutbestämt lägeffektsomräde och ett högeffektsomräde som värdet av nämnda totaleffekt befinner sig i, och styr värdet av nämnda bruttoeffektuttag hos nämnda motor så att värdet av nämnda bruttoeffektuttag hos nämnda motor inte blir mindre än värdet av nämnda totalbelastningseffekt när värdet av nämnda totalbelastningseffekt befinner sig i nämnda förutbestämda lägeffektsområde, samtidigt som den styr värdet av nämnda bruttoeffektuttag så att värdet av nämnda bruttoeffektuttag blir mindre än nämnda totalbelastningseffekt när värdet av nämnda totalbelastningseffekt är i nämnda högeffektsomräde.

I enlighet med strukturen som beskrivits ovan så när värdet av total- belastningseffekten som beskrivits ovan är i det förutbestämda lägeffekts- området styrs värdet av bruttoeffektuttag (med andra ord summan av värdet av den förlorade effekten som konsumeras medelst hjälpmaskinen och mälvärdet för huvudeffektuttaget hos motorn som fördelats till huvud- 10 15 20 25 30 536 765 maskinen) för att inte bli mindre än värdet av totalbelastningseffekten. Detta leder till att även om värdet av den förlorade effekten som konsumeras medelst hjälpmaskinen kan fluktuera är det fortfarande möjligt att bibehålla värdet av huvudeffektuttaget tillförd till huvudmaskinen vid ovan beskrivna målvärde. Om det ovan beskrivna målvärdet är lämpligt inställt i förväg sä är det möjligt för huvudmaskinen att uppvisa den önskade prestandan. När värdet av nämnda ovan beskrivna totalbelastningseffekt är i högeffektsomrädet styrs dessutom värdet av bruttoeffektuttaget att bli mindre än värdet av den ovan beskrivna totalbelastningseffekten. Följaktligen blir bruttoeffektuttaget aldrig alltför stor och det är möjligt att förhindra försämring av bränsleförbrukningen.

I en föredragen utföringsform av föreliggande uppfinning, när värdet av den ovan beskrivna totalbelastningseffekten är i högeffektsområdet, införs ingen speciellt begränsning vid drift av hjälpmaskinen. Som ett resultat är det möjligt för hjälpmaskinen att uppvisa tillräcklig prestanda och det är möjligt att förhindra problem som härstammar i prestandabrister hos hjälpmaskinen, såsom exempelvis överhettning hos en motor eller liknande.

I en föredragen utföringsform av föreliggande uppfinning har nämnda styrenhet för bruttoeffektuttagsvärde ett tröskelvärde som är inställt inom ett variationsområde av värdet av bruttoutmaningseffekten, och har nämnda högeffektsomräde i området där värdet av nämnda totalbelastningseffekt är större än tröskelvärdet samtidigt som den har nämnda lågeffektsområde i området där värdet av nämnda totalbelastningseffekt är mindre än nämnda tröskelvärde. När värdet av nämnda ovan beskrivna totalbelastningseffekt överstiger nämnda tröskelvärde dämpas följaktligen värdet av brutto- effektuttaget hos motorn för att bli mindre än värdet av nämnda total- belastningseffekt. Genom att ställa in tröskelvärdet på ett lämpligt sätt är det möjligt att reducera problem som minskning av huvudeffektuttaget som härstammar från ovannämnda dämpning av bruttoeffektuttaget till en nivå som kan ignoreras i praktiken.

I en föredragen utföringsform av föreliggande uppfinning styr nämnda styrenhet för bruttoeffektuttagsvärde värdet av nämnda bruttoeffektuttag att bli lika med nämnda tröskelvärde när värdet av nämnda totalbelastningseffekt 10 15 20 25 30 536 765 är i nämnda högeffektsomräde. Om nämnda tröskelvärde är lämpligt inställt i enlighet med det önskade värdet av motorbränslekonsumtion, även om den förlorade effekten blir hög på grund av hjälpmaskinen, förhindras följaktligen fortfarande problemet med att bruttoeffektuttaget blir större än ovan önskade tröskelvärde och att bränslekonsumtionen försämras under det önskade värdet.

I en föredragen utföringsform av föreliggande uppfinning styr nämnda styrenhet för bruttoeffektuttagsvärde värdet av nämnda bruttoeffektuttag att bli lika med nämnda värdet av nämnda totalbelastningseffekt när värdet av nämnda totalbelastningseffekt är i nämnda lägeffektsomräde. När värdet av nämnda totalbelastningseffekt är litet och bränslekonsumtionen inte är dålig, är det följaktligen möjligt att fördela tillräckligt med effekt till huvudmaskinen och till hjälpmaskinen, och det är möjligt för både huvudmaskinen och hjälpmaskinen att uppvisa deras önskade prestanda.

I en föredragen utföringsform av föreliggande uppfinning ändrar nämnda beräkningsenhet för totalbelastningsvärde nämnda mälvärde för nämnda huvudeffektuttag i enlighet med rotationshastigheten hos nämnda motor. Genom att pä ett lämpligt sätt ändra ovannämnda mälvärde i enlighet med rotationshastigheten hos motorn är det möjligt att pä ett lämpligt sätt styra värdet av huvudeffektuttaget som tillförs till huvudmaskinen i enlighet med rotationshastigheten hos motorn.

I en föredragen utföringsform av föreliggande uppfinning inmatar nämnda beräkningsenhet för totalbelastningsvärde, frän ett flertal sensorer som detekterar respektive tillständsvärde hos tvä eller flera av nämnda hjälpmaskiner, signaler som specificerar nämnda tvä eller flera tillständs- värden, fastställer tvä eller flera kandidatvärden för effekten som konsumerats medelst nämnda hjälpmaskiner baserat på nämnda tvä eller flera respektive tillständsvärden specificerad medelst nämnda signaler som matas in, och väljer det maxvärdet bland nämnda tvä eller flera kandidatvärden som har fastställts som värdet av förlorad effekt konsumerad medelst nämnda hjälp- maskiner. På detta sätt väljs det maximala konsumerade effektvärdet frän olika värden av effekt konsumerad medelst dessa hjälpmaskiner som är beräknade vart och ett frän tillständsvärdena av olika typer som relaterar till 10 15 20 25 30 536 765 dessa hjälpmaskiner, och används i beräkningen av det ovannämnda värdet av totalbelastningseffekt. På detta sätt reduceras rädslan att vid styr- beräkningen beräkna värdet av den förlorade effekten (dvs. den konsumerade effekten) som mindre än vad det faktiskt är på grund av hjälp- maskinerna. Vidare blir styrningen av bruttoeffektuttaget hos motorn bättre.

Kort beskrivninq av ritninqarna Fig. 1 är ett blockschema som schematiskt visar den övergripande strukturen av en dumper, Fig. 2 är ett flödesschema som visar en procedur för styrning av brutto- effektuttaget i enlighet med denna utföringsform, Fig. 3 är en figur som visar ett förhållande mellan bruttoeffektuttaget, huvudeffektuttaget och den förlorade effekten hos en motor, när bruttoeffektuttagsstyrning i enlighet med denna utföringsform genomförs, Fig. 4 är en förklarande figur för att förklara ett förfarande för att beräkna den förlorade effekten, Fig. 5 är en figur som visar ett exempel av specificering av förlorad effekt, Fig. 6 är en figur som visar en styrkarta som används för att fastställa en mälrotationshastighet för en radiatorfläkt, och Fig. 7 är en figur som visar hur motorns bruttoeffektuttag och huvudeffektuttaget förändras med motorns rotationshastighet när den förlorade effekten som konsumeras medelst delar hos hjälpmaskineri förändras.

Utförinqsformer för implementerinq av uppfinningen En utföringsform av föreliggande uppfinning kommer nu att förklaras med hänvisning till ritningarna, genom att visa som ett exempel, ett fall där uppfinningen appliceras på en dumper som är en byggnadsmaskin. Denna utföringsform kan emellertid ocksä appliceras pä en byggnadsmaskin av en annan typ än en dumper, eller till en arbetsmaskin.

Fig. 1 visar ett blockdiagram som schematisk illustrerar ett exempel av den övergripande strukturen hos en dumper. 10 15 20 25 30 536 765 Denna dumper 1 innefattar exempelvis en motor 12, en transmission 14 för att driva fram dumpern, hydrauliska pumpar 151 till 155 av olika typer, en luftkonditioneringsapparat 156, och en effektuttagssplinter 13 som fördelar effektuttaget hos motorn 12 till transmissionen 14 och till de hydrauliska pumparna 151 till 155. Transmissionen 14, de hydrauliska pumparna 151 till 155, och luftkonditioneringsapparaten 156 drivs medelst effektuttaget hos motorn 12.

I denna beskrivning används termerna ”huvudmaskin”, ”hjälpmaskin”, ”bruttoeffektuttag”, ”förlorad effekt” och huvudeffektuttag” med följande betydelser. I denna utföringsform, bland anordningarna av olika typer som drivs medelst effektuttaget av motor, exempelvis anordning 14, 151 till 155, och 156 såsom beskrivits ovan, är framdrivningsanordningen 14 en maskin som åstadkommer den principiella funktionen vad gäller "framdrivning".

Anordningen som åstadkommer denna principiella funktion (i denna utföringsform transmissionen 14) benämns ”huvudmaskin”. Anordningar utöver huvudmaskinen som drivs medelst effektuttaget av motorn, dvs. i denna utföringsform de hydrauliska pumparna 151 till 155 (anordningar som drivs medelst dessa hydrauliska pumpar kan också inkluderas) och deras luftkonditioneringsapparat 156, är maskiner som förser dumpern 1 med hjälpfunktioner utöver dess principiella funktion.

Dessa anordningar som åstadkommer hjälpfunktioner (i denna utföringsform anordningarna 151 till 155 och 156) benämns ”hjälpmaskiner” 15.

Effektuttaget som motorn 12 själv utmatar benämns ”bruttoeffektuttag”.

Effekten som fördelas från motorn 12 till hjälpmaskinerna 15 (i denna utföringsform till de hydrauliska pumparna 151 till 155 och till luftkonditioneringsapparaten 156) och konsumeras medelst de hjälp- maskinerna 15 motsvararförlusten av effektuttag från huvudmaskinen 14, och följaktligen benämns effekten som konsumeras medelst de hjälp- maskinerna 15 ”förlorad effekt”. Effekten som uppnås genom att subtrahera den förlorade effekten från bruttoeffektuttaget hos motorn 12, med andra ord effektuttaget som fördelas till huvudmaskinen (i denna utföringsform transmissionen 14), benämns ”huvudeffektuttag”. 10 15 20 25 30 536 765 Transmissionen 14 innefattar exempelvis en vridmomentsomvandlare (T/C) 141, en växellåda 142, en axel 143 och hjul 144. Effekten från motorn 12 som fördelas till transmissionen 14 tillförs till hjulen 144 via vridmomentsomvandlaren 141, växellådan 142 och axeln 143.

De hydrauliska pumparna av olika typer 151 till 155 kan vara en radiatorfläktpump 151, en efterkylarfläktpump 152, en transmissionspump 153, en styrningspump 154, och en bromskylningspump 155. I denna utföringsform kan radiatorfläktpumpen 151 och efterkylarfläktpumpen 152 exempelvis vara hydrauliska pumpar med varierande kapacitet. I denna utföringsfrom kan å andra sidan transmissionspumpen 153, styrningspumpen 154 och bromskylningspumpen 155 exempelvis vara hydrauliska pumpar med fixerad varierande kapacitet.

Transmissionspumpen 153 är en hydraulisk pump för att tillföra arbetshydraulvätska till vridmomentomvandlaren 141 och till växellådan 142.

Styrningspumpen 154 är en hydraulisk pump för att tillföra arbets- hydraulvätska till en styrningsmekanism (ej visad i ritningarna) och till en hissmekanism (ej visad i ritningarna) för en belastningsbärkropp. Broms- kylningspumpen 155 är en hydraulisk pump för att tillföra bromskylnings- vätska till en broms 16 (dvs. en retarderbroms). Radiatorfläktpumpen 151 är en hydraulisk pump för att tillföra arbetshydraulvätska till en radiatorfläkt 157, vilken kyler radiatorn 17. Denna radiator 17 är en anordning för att kyla kylvattnet för motorn 12. Kylvattnet kyler inte bara motorn 12 utan kyler också bromskylningshydraulvätskan, arbetshydraulvätskan för vridmoments- omvandlaren 141 och växellådan 142 (härefter kommer denna att benämnas ”T/C-arbetshydraulvätska"), och arbetshydraulvätskan för styrningsmekanismen och hissmekanismen (härefter kommer denna att benämnas ”styrningsarbetshydraulvätskan”)_ Denna kylning av broms- kylningshydraulvätskan medelst kylningsvattnet genomförs exempelvis via en hydraulisk vätskekylare (ej visad i ritningarna).

Efterkylarefläktpumpen 152 är en hydraulisk pump för att tillföra arbets- hydraulvätska till en efterkylarefläkt 158 för att kyla en efterkylare 18. Denna efterkylare 18 är en anordning för att reducera temperaturen hos den komprimerade luften från en turboladdare 19 och införd i motorn 12, och 10 15 20 25 30 536 765 sålunda för att öka effektiviteten vad gäller att mata in syre i cylindrarna hos motorn 12.

Bromsen 16 manövreras som en fotbroms vid påverkan av bromspedal 161, och också som en retarderbroms i enlighet med påverkningsmängden hos en retarderspak 162.

Denna dumper 1 är exempelvis utrustad med två styranordningar, en motorstyranordning 21 (härefter benämnd ”motor-CTL”) och en trans- missionsstyranordning 22 (härefter benämnd ”transmission-CTL”). Nämnda motor-CTL 21 genomför principiellt styrning av motorn 12 medan nämnda transmission-CTL principiellt genomför styrning av växellådan 142. I denna utföringsform, utöver att genomföra styrning av växellådan 142, genomför också nämnda transmission-CTL 22 huvudinformationsbearbetning för att styra bruttoeffektuttaget hos motorn 12. Detta är emellertid bara ett exempel.

Det skulle också vara acceptabelt att anordna så att huvud- informationsbearbetning för att styra bruttoeffektuttaget genomförs medelst nämnda motor-CTL 21, eller att vidare anordna ytterligare en styranordning för att genomföra denna informationsbearbetning. Var och en av styranordningarna 21 och 22 är uppbyggda som en elektronisk krets som exempelvis innefattar en processor och ett minne.

Genom att exekvera ett förutbestämt program lagrat i minnet hos nämnda motor-CTL 21 fungerar processorn hos nämnda motor-CTL 21 som en styrenhet 211 för motordrift. Styrenheten 211 för motordrift är en anordning för att styra driften hos motorn 12. I denna utföringsform styr exempelvis styrenheten 211 för motordrift mängden av bränsleinsprutning för motorn 12 genom att överföra en signal som befaller en bränsleinsprutnings- mängd till en bränsleinsprutningsanordning som är anordnad till motorn 12.

Som ett resultat justeras effektuttagsvridmomentet och rotationshastigheten hos motorn 12 (med andra ord justeras bruttoeffektuttaget hos motorn 12).

Denna styrenhet 211 för motordrift justerar mängden av bränsleinsprutning för motorn 12 baserat på ett kommando utmatat från ett brutto- effektuttagsstyrorgan 223 som ett resultat av styrning av bruttoeffektuttagsvärdet hos motorn 12 som kommer att beskrivas nedan. 10 15 20 25 30 536 765 Genom att exekvera ett förutbestämt program lagrat i minnet hos nämnda transmissions-CTL 22 fungerar processorn hos nämnda transmissions-CTL som en styrenhet 221 för hastighetstillståndsdrift, en beräkningsenhet 222 för totalbelastningsvärde, och en styrenhet 223 för bruttoeffektuttagsvärde. Styrningen av växellådan 142 genomförs medelst styrenheten 221 för hastighetstillståndsdrift. I konkreta termer styr styr- enheten 221 för hastighetstillståndsdrift förändringar i hastighetstillstånd för växellådan 142 genom att överföra en signal som befaller ett hastighets- tillstånd för växellådan 142. Styrning av bruttoeffektuttaget hos motorn 12 i enlighet med teorin hos föreliggande uppfinning (härefter kallad ”bruttoeffektuttagsstyrning”) genomförs medelst beräkningsenheten 222 för totalbelastningsvärde och styrenheten 223 för bruttoeffektuttagsvärde hos nämnda transmissions-CTL, och medelst den tidigare beskrivna styrenheten 221 för motordrift hos nämnda motor-CTL. Detaljer kring denna brutto- effektuttagsstyrning kommer att beskrivas nedan.

Olika sensorer 31 till 36 är anordnade till dumpern 1 för att i realtid avkänna olika stillständsvärden hos de olika lastmaskinerna beskrivna ovan vilka drivs medelst motorn 12 (i synnerhet hjälpmaskinerna 15). De olika tillståndsvärdena detekterade medelst dessa sensorer 31 till 36 används i styrningen av bruttoeffektuttaget medelst nämnda transmissions-CTL 22.

Som ett exempel finns det anordnat en kylvattentemperatursensor 31 som detekterar temperaturen hos kylvattnet (härefter benämnd ”kylvatten- temperaturen”), en T/C-arbetshydraulvätskatemperatursensor 32 som detekterar temperaturen hos T/C-arbetshydraulvätskan (härefter benämnd ”T/C-arbetshydraulvätskatemperatur”), en bromskylningshydraulvätska- temperatursensor 33 som detekterar temperaturen hos bromskylnings- hydraulvätskan (härefter benämnd ” bromskylningshydraulvätska- temperaturen”), styrningsarbetshydraulvätskatemperatursensor 34 som detekterar temperaturen hos styrningsarbetshydraulvätskan (härefter benämnd ”styrningsarbetshydraulvätskatemperaturen”), en sensor 35 som detekterar temperaturen hos den komprimerade luften, och en retarderspak- påverkningsmängdsensor 36 som detekterar mängden av päverkning av retarderspaken 162. De olika tillståndsvärdena som detekteras medelst dessa 10 15 20 25 30 536 765 sensorer 31 till 36 inmatas som elektriska signaler till nämnda transmission- CTL 22, vilket visas med respektive pilar (1) till (6).

Vidare, såsom visas medelst pilen (7), inmatas värdet av rotations- hastigheten hos motorn 12 (antalet varv per enhet tid), uppmätta medelst nämnda motor-CTL, som en elektrisk signal till nämnda transmission-CTL 22 från nämnda motor-CTL 21. Utöver detta, såsom visas medelst pilen (8), inmatas ett tillståndsvärde som indikerar ON/OFF-tillståndet hos luftkon- ditioneringsapparaten 156 från hos Iuftkonditioneringsapparaten 156. Dessa inmatningssignaler används också för bruttoeffektuttagsstyrning.

Beräkningsenheten 222 för totalbelastningsvärde och styrenhet 223 för bruttoeffektuttagsvärde hos nämnda transmission-CTL och styrenheten 211 för motordrift hos nämnda motor-CTL genomför styrning av bruttoeffektuttaget baserat på dessa tillståndsvärden av olika typer som inmatas som elektriska signaler (1) till (8). I följande stycken kommer bruttoeffektuttagsstyrning i enlighet med denna utföringsform att beskrivas i konkreta termer.

Fig. 2 är ett flödesschema som visa informationsbearbetning för att styra bruttoeffektuttaget i enlighet med denna utföringsform. Denna informationsbearbetning utförs på ett sätt så att den genomförs kontinuerligt vid väsentligen alla tider (exempelvis kan den repeteras vid en kort cykel, såsom en gång varje 0,01 sekund).

Först beräknar beräkningsenheten 222 för totalbelastningsvärde (steg S1) ett värde av förlorad effekt (effekten konsumerad medelst hjälp- maskinerna 15) baserat på tillståndsvärdena av olika typer som inmatas som elektriska signaler (1)till (8) i Fig. 1. I denna utföringsform är den totala summan av värdena av effekten konsumerad medelst de hydrauliska pumparna 151 till 155 och medelst luftkonditioneringsapparaten 156 värdet av den förlorade effekten. Förfarandet genom vilket detta värde av förlorad effekt beräknas kommer att förklaras härefter med hänvisning till Fig. 4.

Därefter fastställer beräkningsenheten 222 för totalbelastningsvärde (steg 2) ett provisoriskt värde av bruttoutmaningseffekten hos motorn 12 (härefter benämnt ”provisoriskt effektuttagsvärde”). I konkreta termer beräknar exempelvis beräkningsenheten 222 för totalbelastningsvärde ett värde som är totalsumman av värdena av motoreffekt som behöver fördelas 10 10 15 20 25 30 536 765 till var och en av de olika Iastmaskinerna (härefter benämnt "totalbelastnings- värde”), och fastställer detta totalbelastningsvärde som har beräknats som om det var det ovan beskrivna provisoriska effektuttagsvärdet. Totalbelast- ningsvärdet som beskrivits ovan är ett värde som uppnås genom att ta de totala värdena av effekt som måste fördelas till huvudmaskinen 14 och till var och en av hjälpmaskinerna 15. Bland dessa värden används värdet av den förlorade effekten som beräknades i steg 1 som ett värde av effekten som måste fördelas till hjälpmaskinerna 15 (dvs. effekten som för närvarande konsumeras medelst hjälpmaskinerna 15). Å andra sidan används ett mälvärde för huvudeffektuttaget (härefter benämnt ”målhuvud- effektuttagsvärde”), som fastställs i förväg, som värdet av effekten som måste fördelas till huvudmaskinen 14 (i denna utföringsform transmissionen ).

Målhuvudeffektuttagsvärdet fastställs sålunda för att tillfredställa följande krav. Detta krav är att om värdet hos huvudeffektuttaget fördelad till huvudmaskinen (härefter benämnd ”huvudeffektuttag”) är lika med målhuvudeffektuttagsvärdet torde huvudmaskinen vara kapabel att klara av sin funktion till en tillfredställande grad (exempelvis torde transmissionen 14 vara kapabel att uppvisa en adekvat framdrivningsprestanda).

Sammanfattningsvis är målhuvudeffektuttagsvärdet värdet som önskas för huvudeffektuttaget. Detta målhuvudeffektuttagsvärde fastställs som en funktion av rotationshastigheten hos motorn 12 och förändras i enlighet med rotationshastigheten hos motorn 12 (se Fig. 7). Målhuvudeffektuttagsvärdet lagras exempelvis i minnet hos nämnda transmission-CTL 22.

Beräkningsenheten 222 för totalbelastningsvärde fastställer följaktligen värdet av totalbelastningen, med andra ord det provisoriska effektuttags- värdet, genom att erhålla det totalsumman av värdet av förlorad effekt beräknad i steg 1 och målhuvudeffektuttagsvärdet som motsvarar den aktuella rotationshastigheten lagrad i minnet.

Det bör inses att det också skulle vara acceptabelt för målhuvud- effektuttagsvärdet som beskrivits ovan att ställas in variabelt i enlighet med olika drifttillstånd (såsom exempelvis den typ av arbete som för närvarande genomförs, såsom grävning eller schaktning, bomupplyftning, skopdumpning eller likande) hos huvudmaskinen (huvudmaskinen är transmissionen 14 i 11 10 15 20 25 30 536 765 denna utföringsform, vilket är en dumper, men med en byggnadsmaskin av en annan typ såsom en grävmaskin eller hjullastare eller liknande, kan huvudmaskinen vara både en arbetsanordning såsom en bom eller skopa som används för arbete, och en framdrivningsmaskin).

Därefter tar styrenheten 223 för bruttoeffektuttagsvärde ett beslut (steg S3) huruvida det provisoriska effektuttagsvärdet som har fastställts i steg 2 är mindre eller lika med ett justerat effektuttagsvärdes övre gräns som är inställt inom variationsområdet hos effektuttaget som kan utmatas från motorn 12, för att tillfredställa följande krav. Detta krav är att om huvudeffektuttagsvärdet hos motorn 12 är mindre eller lika med det justerade effektuttagsvärdets övre gräns ska bränslekonsumtionen hos motorn 12 vara mindre eller lika med ett förutbestämt värde. Detta justerade effektuttagsvärdes övre gräns lagras exempelvis i minnet hos nämnda transmission-CTL.

Om det provisoriska effektuttagsvärdet är mindre än eller lika med det justerade effektuttagsvärdets övre gräns (JA i steg S3) sä ställer styrenheten 223 för bruttoeffektuttagsvärde in det provisoriska effektuttagsvärdet som bruttoeffektuttagsvärdet efter justering (härefter benämnt ”justerat effektuttagsvärde”).

Om det provisoriska effektuttagsvärdet är större än detjusterade effektuttagsvärdets övre gräns (NEJ i steg S3) så ställer styrenheten 223 för bruttoeffektuttagsvärde in det justerade effektuttagsvärdets övre gräns som det justerade effektuttagsvärdet (steg S5). På grund av steg S4 och steg S5 överskrider inte det justerade effektuttagsvärdet det justerade effektuttags- värdets övre gräns och blir inställt variabelt i enlighet med totalbelastnings- värdet, inom området av att vara mindre än eller lika med det justerade effektuttagsvärdets övre gräns.

Därefter styrs bränsleinsprutningsmängden till motorn 12 (steg S6) så att det faktiska bruttoeffektuttagsvärdet utmatat frän motorn 12 blir det justerade effektuttagsvärdet inställt i steg S4 eller steg S5. I konkreta termer överför styrenheten 223 för bruttoeffektuttagsvärde en signal till styrenheten 211 för motordrift som befaller den att genomföra styrning så att det faktiska bruttoeffektuttagsvärdet hos motorn blir lika med det justerade effektuttags- värdet som har ställts in. Vid mottagande av denna signal styr styrenheten 12 10 15 20 25 30 536 765 211 för motordrift bränsleinsprutningsanordningen och justerar bränsle- insprutningsmängden till motorn 12, och som ett resultatjusteras det faktiska bruttoeffektuttagsvärdet hos motorn 12 så att det blir lika med det justerade effektuttagsvärdet som har ställts in.

Det ovannämnda är det övergripande flödet av bruttoeffektuttags- styrning. Det kommer att inses från detta flödesschema att med styrningen av bruttoeffektuttag enligt denna utföringsform, när ovan beskrivna total- belastningsvärde (= ovan beskrivna provisoriska effektuttagsvärde) vilket är totalsumman av värdet av förlorad effekt som konsumeras medelst de olika hjälpmaskinerna 15 och målhuvudeffektuttagsvärdet som fastställs i förväg, är mindre än det justerade effektuttagsvärdets övre gräns som ställs in i förväg (härefter kommer denna typ av totalbelastningsvärdesområde att benämndas "lågeffektsområde”), så styrs värdet av bruttoeffektuttaget hos motorn 12 så att det blir lika med detta totalbelastningsvärde. Även om värdet av förlorad effekt för de olika hjälpmaskinerna 15 har fluktuerat, bibehålls, som ett resultat, huvudeffektuttagsvärdet som fördelas till huvudmaskinen (exempelvis transmissionen 14) vid målhuvud- effektuttagsvärdet som är inställt i förväg. Det är följaktligen möjligt för huvudmaskinen att uppvisa den prestanda som den verkligen borde inneha (exempelvis framdrivningsprestandan hos transmissionen 14).

När däremot totalbelastningsvärdet (totalsumman av värdet av den förlorade effekten och målhuvudeffektuttagsvärdet) är större än detjusterade effektuttagsvärdets övre gräns (härefter kommer denna typ av total- belastningsvärdesområde att benämndas ”högeffektsområde”) så är värdet av bruttoeffektuttaget hos motorn 12 inställt att överensstämma med det justerade effektuttagsvärdets övre gräns. Som ett resultat, även om värdet av den förlorade effekten, på grund av olika hjälpmaskiner 15, blir extremt stort kommer ändå inte bruttoeffektuttagsvärdet hos motorn 12 att bli ett överdrivet stort värde som överskrider det justerade effektuttagsvärdets övre gräns. På grund av detta förhindras försämring av bränsleförbrukningen hos motorn 12.

I denna utföringsform, även i högeffektsområdet, kommer ingen gräns att införas när hjälpmaskinerna 15 drivs. På grund härav bibehålls den önskade driften hos hjälpmaskinerna 15. Som ett resultat av detta är det 13 10 15 20 25 30 536 765 möjligt att förhindra problem som kan uppstå på grund av försämrad prestanda hos hjälpmaskinerna 15, såsom exempelvis överhettning och så vidare.

Fig. 3 är en figur som visar förhållandet mellan bruttoeffektuttagsvärdet och huvudeffektuttagsvärdet hos motorn 12 (längs den vertikala axeln) och värdet av förlorad effekt (längs den horisontella axeln) när bruttoeffektuttags- styrning i enlighet med denna utföringsform genomförs. Den solida linjen i Fig. 3 visar hur bruttoeffektuttagsvärdet styrs i enlighet med värdet av den förlorade effekten. Vidare visar den prickade brutna linjen i Fig. 3 hur huvud- effektuttagsvärdet ändras i enlighet med värdet hos den förlorade effekten hur totalbelastningsvärdet (totalsumman av värdet av förlorad effekt och mål- huvudeffektuttagsvärdet) ändras i enlighet med värdet hos den förlorade effekten. Det bör noteras att det i Fig. 3 antas att rotationshastigheten hos motorn 12 hålls konstant (när rotationshastigheten hos motorn 12 ändras mål huvudeffektuttagsvärdet, såsom visas i Fig. 7).

I lågeffektsområdet (området i vilket totalbelastningsvärdet är mindre än det justerade effektuttagsvärdets övre gräns) justeras bruttoeffektuttags- värdet för att bli lika med totalbelastningsvärdet, såsom visas medelst den solida linjen i Fig. 3. När den förlorade effekten ökar, ökarföljaktligen brutto- effektuttagsvärden på ett liknande sätt. På grund härav, såsom visas medelst den prickade brutna linjen i Fig. 3, hålls huvudeffektuttagsvärdet som fördelas till huvudmaskinen (exempelvis transmissionen 14) vid ett värde varvid prestandan hos huvudmaskinen är tillräckligt hög. Med andra ord hålls huvudeffektuttagsvärdet vid målhuvudeffektuttagsvärdet och har ingen relation till värdet av den förlorade effekten.

När den förlorade effekten ökar ytterligare, ökar totalbelastningsvärdet på ytterligare på ett liknande sätt och blir till slut större än det justerade effektuttagsvärdets övre gräns (högeffektsområdet). I högeffektsområdet hålls bruttoeffektuttagsvärdet vid ett fixt värde (det justerade effektuttagsvärdets övre gräns) och har bär inget förhållande till ökning eller minskning av värdet av den förlorade effekten. Bruttoeffektuttagsvärdet hålls med andra ord ned till ett mindre värde än totalbelastningsvärdet som visas medelst den prickade linjen i figuren. På grund härav förhindras försämring av bränslekonsumtionen 14 10 15 20 25 30 536 765 hos motorn 12. Vid denna tidpunkt, eftersom ingen begränsning införs vid drift av hjäipmaskinerna 15, tillförs följaktligen tillräckligt med effekt och de är kapabla att upprätthålla den önskade driften. Å andra sidan bli huvudeffektuttagsvärdet mindre när den förlorade effekten blir större, vilket visas medelst den prickade brutna linjen. På detta sätt, i denna utföringsform, minskar huvudeffektuttagsvärdet som fördelas till huvudmaskinen (exempelvis transmissionen 14) till en viss utsträckning som en kompensation för att förhindra försämring av bränslekonsumtionen.

Genom att ställa in det justerade effektuttagsvärdets övre gräns och målhuvudeffektuttagsvärden till lämpliga värden, även om huvudeffektuttags- värdet minskar, är det emellertid fortfarande möjligt för huvudmaskinen (exempelvis transmissionen 14) att uppvisa en prestandanivå (exempelvis en framdrivningsprestandanivå) vid vilken inga problem uppstår i praktiken.

Eftersom den önskade driften hos hjäipmaskinerna 15 bibehålls är det vidare möjligt att förhindra problem som skulle inträffa på grund av minskning i deras prestanda, såsom överhettning eller liknande.

Fig. 4 visar en exemplifierande figur för att förklara ett beräknings- förfarande av den förlorade effekten.

I denna utföringsform är den förlorade effekten (dvs. effekten som konsumeras medelst de olika hjäipmaskinerna 15) totalsumman av effekten som konsumeras medelst radiatorfläktpumpen 151, effekten som konsumeras medelst efterkylarefläktpumpen 152, effekten som konsumeras medelst transmissionspumpen 153, effekten som konsumeras medelst styrnings- pumpen 154, effekten som konsumeras medelst bromskylningspumpen 155 och effekten som konsumeras medelst luftkonditioneringsapparaten 156. I denna förbindelse kan en specificering av dessa delars effektkonsumtion exempelvis se ut såsom i Fig. 5. Det bör noteras att exemplet som visas i Fig. 5 är ett exempel i vilket motorrotationshastigheten är 2000 [varv/min], och, i detta exempel, utelämnas effekten som konsumeras medelst luftkondi- tioneringsapparaten 156 från figuren efter som den jämförelsevis är låg.

Såsom beskrivits innan är transmissionspumpen 153, styrnings- pumpen 154 och bromskylningspumpen 155 hydrauliska pumpar med fix kapacitet i denna utföringsform. Värden av effekten konsumerad medelst en 15 10 15 20 25 30 536 765 sådan hydraulisk pump ned fix kapacitet fastställs i princip av rotations- hastigheten hos motorn 12. Beräkningsenhet 222 för totalbelastningsvärde är kapabel att beräkna värdet av effekten konsumerad medelst transmissions- pumpen 153, värden av effekten konsumerad medelst styrningspumpen 154, och värdet av effekten konsumerad medelst bromskylningspumpen 155 baserat på rotationshastigheten hos motorn 12 som inmatas som en elektrisk signal (7) i Fig. 1. Å andra sidan, såsom beskrivits ovan, är radiatorfläktpumpen 151 och efterkylarefläktpumpen 152 hydrauliska pumpar med variabel kapacitet.

Värdena av effekten konsumerad medelst radiatorfläktpumpen 151 och efter- kylarefläktpumpen 152 fastställs följaktligen i princip baserat på rotations- hastigheterna hos fläktarna som drivs medelst dessa hydrauliska pumpar 151 och 152 (med andra ord av rotationshastigheter hos radiatorfläkten 157 och efterkylarefläkten 158) och av rotationshastigheten hos motorn 12.

Referensen till rotationshastigheten hos motorn 12 beror på att man bör beakta effektiviteten av överföringen av effekt från motorn 12 till pumparna 151 och 152, vilken förändras i enlighet med rotationshastigheten hos motorn 12.

Härfastställs, för var och en av fläktarna 157 och 158, ett målvärde för rotationshastigheten hos den fläkten (härefter benämnt ”målrotations- hastighet") baserat på ett aktuellt tillståndsvärde (exempelvis ett temperatur- värde) hos ämnet som kyls medelst den fläkten (om den kyler ett flertal ämnen så av antingen alla eller en del därav), och rotationshastigheten hos den fläkten styrs för att bli lika med dess målrotationshastighet. Beräknings- enhet 222 för totalbelastningsvärde beräknarföljaktligen dessa målrotations- hastigheter för fläktarna 157 och 158 baserat på de aktuella tillståndsvärdena (exempelvis temperaturvärdena) hos ämnena som kyls medelst fläktarna 157 och 158, och beräknar effekten konsumerad medelst radiatorfläktpumpen 151 och efterkylarefläktpumpen 162 baserat på dessa målrotationshastigheter som har beräknats och rotationshastigheten hos motorn 12 som inmatas som en elektrisk signal (7) i Fig. 1.

Nu kommer förfarandet för att fastsälla målrotationshastigheten hos radiatorfläkten 157 att förklaras. Radiatorn 17 som kyls medelst radiator- 16 10 15 20 25 30 536 765 fläkten 157, tillsammans med kylningen av kylvattnet, kyler också broms- kylningshydraulvätskan, T/C-arbetshydraulvätskan, och styrningsarbets- hydraulvätskan via kylningsvattnet. Med andra ord direktkyler inte bara radiatorfläkten 157 utan kyler också indirekt kylvattnet, bromskylnings- hydraulvätskan, T/C-arbetshydraulvätskan, och styrningsarbetshydraul- vätskan. Ämnena som kyls medelst radiatorfläkten 157 är följaktligen radiatorn 17, kylvattnet, bromskylningshydraulvätskan, T/C-arbetshydraul- vätskan, och styrningsarbetshydraulvätskan_ Beräkningsenhet 222 för totalbelastningsvärde beräknar följaktligen dessa målrotationshastigheten för radiatorfläkten 157 baserat på, exempelvis, alla eller nâgra av kylvatten- temperaturen, bromskylningshydraulvätskans temperatur, T/C-arbetshydraul- vätskatemperatur, och styrningsarbetshydraulvätskatemperatur (vilka inmatas som elektriska signaler (1) till (4) i Fig. 1). Vidare höjs bromskylningshydraul- vätskatemperatur medelst driften hos retarderbromsen. Det vore följaktligen också acceptabelt att anpassa beräkningsenhet 222 för totalbelastningsvärde att beräkna målrotationshastigheten genom att hänvisa till retarderspak- påverkningsmängden (vilken inmatas som en elektrisk signal (6) i Fig. 1) istället för bromskylningshydraulvätskatemperatur, eller utöver broms- kylningshydraulvätskatemperatur. En kondensor hos luftkonditionerings- apparaten 156 är vidare belägen i närheten av radiatorn 17, och denna kondensor kyls medelst radiatorfläkten 157. Det är nödvändigt för denna kondensor hos luftkonditioneringsapparaten 156 att kylas när luftkondi- tioneringsapparaten 156 är påslagen. Det vore följaktligen också acceptabelt att anpassa beräkningsenhet 222 för totalbelastningsvärde att beräkna målrotationshastigheten samtidigt som den hänvisar till den elektriska signalen som specificerar ON- eller OFF-tillståndet hos luftkonditionerings- apparaten (8) i Fig. 1. I följande stycken benämns tillståndsvärdena som används som grund för att fastställa målrotationshastigheten hos radiator- fläkten 157 ”grundtillståndsvärden”. I denna utföringsform är temperaturen hos kylvattnet som kyls, bromskylningshydraulvätskatemperaturen, T/C- arbetshydraulvätskatemperaturen, styrningsarbetshydraulvätska- temperaturen, retarderspakpåverkningsmängden, och tillståndet hos luftkonditioneringsapparaten (ON/OFF) grundtillståndsvärdena. Nu kommer 17 10 15 20 25 30 536 765 sättet som målrotationshastigheten hos radiatorfläkten 157 fastställs pä, baserat på dessa grundtillståndsvärden, att förklaras i konkreta termer med hänvisning till Fig. 6.

Fig. 6 är en figur som visar en styrkarta som används för att fastställa målrotationshastigheten hos radiatorfläkten 157.

Motorn 12 roterar i området från låg tomgångsrotationshastighet NeL till den höga tomgångsrotationshastigheten NeH. En övre gräns för rotations- hastigheten S är ett övre gränsvärde för rotationshastigheten (radiatorfläkten 157 ska inte roteras vid en rotationshastighet som är större än eller lika med rotationshastighetens övre gräns S) som är inställt genom konstruktionen hos radiatorfläkten 157 (vad gäller mekanisk styrka). Den maximala rotations- hastighetslinjen LNmax som visar medelst den tjocka solida linjen är data för styrning som ger rotationshastigheten hos radiatorfläkten 157 när kapaciteten hos radiatorfläktpumpen 151 hålls vid en maximal kapacitet som är inställd i förväg för att styra pumpen 151 (denna är normalt sätt mindre än kapaciteten hos pumpen 151), och denna definieras som en funktion av motorrotations- hastigheten Ne. Den maximala rotationshastighetslinjen LNmax överens- stämmer med den ovan beskrivna övre gränsen för rotationshastigheten S i området i vilket motorrotationshastigheten Ne är högre än ett förutbestämt tröskelvärde Neth. I området under ovannämnda tröskelvärde Neth har den maximala rotationshastighetslinjen ett värde under den övre gränsen för rotationshastigheten S som beskrivits ovan, och är ökande funktion av motor- rotationshastigheten Ne.

Den minimala rotationshastighetslinjen LNmin som visas medelst den andra tjocka solida linjen är data för styrning som ger rotationshastigheten hos radiatorfläkten 157 när kapaciteten hos radiatorfläktspumpen 151 hålls till en minimal kapacitet som är inställd i förväg för att styra den pumpen 151 (det är normala sätt samma som den mininmala kapaciteten som pumpen 151 själv besitter), och detta definieras också av en ökande funktion av motor- rotationshastigheten Ne. Området omringat mellan den maximala rotations- hastighetslinjen LNmax och den minimala rotationshastighetslinjen LNmin (dvs. det skuggade området) kommer att benämndas driftområde R hos denna hjälpmaskin (i detta exempel är det radiatorfläktpumpen 151). 18 10 15 20 25 30 536 765 lnom driftområdet R hos radiatorfläktpumpen 151 fastställs målrotationshastigheten hos radiatorfläkten i enlighet med ovannämnda ett eller flera grundtillståndsvärden. Om exempelvis motorrotationshastigheten är Ne1 fastställs målrotationshastigheten inom ett område från en punkt A som är en punkt på den maximala rotationshastighetslinjen LNmax till en punkt B som är en punkt på den minimala rotationshastighetslinjen LNmin. På samma sätt, om mälrotationshastigheten är Ne2, fastställs målrotationshastigheten inom ett område från en punkt C som är en punkt på den maximala rotations- hastighetslinjen LNmax till en punkt D som är en punkt på den minimala rotationshastighetslinjen LNmin.

I exemplet i Fig. 6 visas endast de tre tillständsvärdena hos kylvatten- temperaturen, bromskylningshydraulvätskan, och retarderspakpåverknings- mängden som grundtillståndsvärden för att fastställa mälrotationshastigheten hos radiatorfläkten 157, men i denna utföringsform, som visas i Fig. 4, kan andra tillständsvärden (T/C-arbetshydraulvätskatemperaturen, styrnings- arbetshydraulvätskatemperaturen, och luftkonditioneringsapparatens ON/OFF-tillstånd) också användas.

Såsom visas i Fig. 6, fastställs en-tilI-en-korrespondenser mellan värdena av grundtillståndsvärdena i deras variationsområden (exempelvis från det högsta temperaturvärdet till det lägsta temperaturvärdet eller från värdet av den maximala påverkningsmängden till värdet av den minsta påverkningsmängden), och värdena av rotationshastigheten inom drift- området R från det maximala värdet av rotationshastighet (den övre gränsen för rotationshastigheten S) till det minimala värdet av rotationshastighet (den nedre gränsen för rotationshastigheten T). Högre värden av rotations- hastighet motsvarar högre värden av grundtillståndsvärden. Genom att använda dessa överensstämmelser mellan värdena av grundtillstånds- värdena och mälrotationshastigheten fastställs målrotationshastigheten inom driftområdet R baserat på de aktuella värdena av en eller flera tillstånds- värden och motorrotationshastigheten_ Antag exempelvis att den aktuella motorrotationshastigheten är N11. I detta fall kan målrotationshastigheten fastställas inom det tillåtna området A-B inom driftområdet R som motsvarar denna aktuella motorrotationshastighet 19 10 15 20 25 30 536 765 Ne1. Om det aktuella värdet hos bromskylningshydraulvätskatemperaturen är W så är rotationshastigheten som motsvarar detta värde W istället E. Detta värde E är inom ovannämnda tillåtna området A-b, och detta värde E väljs som en kandidat för målrotationshastigheten erhållen från bromskylnings- hydraulvätskatemperaturen_ Å andra sidan, om det aktuella värdet av bromskylningshydraulvätskatemperaturen är så är rotationshastigheten som motsvarar detta värde S istället F. Eftersom detta värde F ligger utanför det ovannämnda tillåtna området A-B (värdet F är större än värdet A) är det emellertid inte möjligt att välja värdet F som målrotationshastigheten. Värdet A som är närmast värdet F inom det tillåtna området A-B väljs sålunda som en kandidat för målrotationshastigheten baserat på bromskylningshydraul- vätskatemperaturen.

Genom liknande förfarande fastställs också kandidater för målrotationshastigheten baserat på de andra grundtillståndsvärdena, exempelvis för kylningsvattentemperaturen och för retarderspa kpåverknings- mängden. När den aktuella motorrotationshastigheten exempelvis är Ne1, det aktuella värdet av bromskylningshydraulvätskatemperaturen är W, det aktuella värdet av kylningsvattentemperaturen är Y, och det antas att det aktuella värdet av retarderspakpåverkningsmängden är Z så väljs var och en av rotationshastighetsvärdet E som motsvarar värdet W, rotationshastighets- värdet G som motsvarar värdet Y, och rotationshastighetsvärdet H som motsvarar värdet Z som en kandidat för målrotationshastigheten.

Genom att göra på detta vis, utifrån olika grundtillståndsvärden, väljs olika rotationshastighetsvärden som kandidater för målrotationshastigheten.

Därefter fastställs en målrotationshastighet baserat på dessa olika mål- rotationshastighetkandidatvärden_ Det maximala värdet bland de olika mål- rotationshastighetkandidatvärdena väljs typiskt som målrotationshastigheten.

Genom att styra driften av hjälpmaskinerna (i detta exempel radiatorfläkt- pumpen 151) på detta sätt genom att använda det maximala målvärdet uppnås bonuseffekten att det är möjligt att mer effektivt förhindra problem som kan förekomma på grund av brister i prestandan hos hjälpmaskinerna, såsom exempelvis överhettning. 20 10 15 20 25 30 536 765 För att kunna fastställa målvärdet för drifthastighet hos hjälp- maskinerna (exempelvis målrotationshastighet hos radiatorfläkten 157) i exemplet ovan, används inte bara tillståndsvärdena hos ämnet på vilket funktionerna hos denna hjälpmaskin används (exempelvis bromskylnings- hydraulvätskatemperaturen och kylvattentemperaturen på vilka kylnings- funktionen hos radiatorfläkten 157 används), utan också tillståndsvärden som senare blir orsaker till framtida ändringar av tillståndsvärdena hos detta ämne (exempelvis påverkningsmängden hos retarderspaken för att justera broms- effekten hos retarderbromsen). Genom att använda tillståndsvärden av denna typ uppstår den fördelaktiga aspekten att det är möjligt att styra driften av hjälpmaskinerna på ett förutsägbart sätt och sålunda på förhand förhindra förekomsten av olägenheter.

Följande stycke hänvisar tillbaka till Fig. 4. Nu kommer sättet som målrotationshastigheten för efterkylarefläkten 158 fastställs på att förklaras.

Såsom beskrivits ovan kyler efterkylaren 18 som kyls av efterkylarfläkten 158 den komprimerade luften. Med andra ord kyler efterkylarefläkten 158 inte bara direkt efterkylaren 158 utan också indirekt den komprimerade luften. Ämnet som kyls medelst efterkylarefläkten 158 är följaktligen efterkylaren och den komprimerade luften. Beräkningsenhet 222 för totalbelastningsvärde beräknar exempelvis målrotationshastigheten för efterkylarefläkten 158 baserat på den komprimerade luftens temperatur som inmatas som en elektrisk signal (5) i Fig. 1. På ett liknande sätt som för radiatorfläkten 157 fastställs även målrotationshastigheten för efterkylarefläkten 158 genom att använda en styrkarta likt den som visas i Fig. 6.

Effekten konsumerad medelst Iuftkonditioneringsapparaten 156 fastställs baserat på drifttillståndet hos Iuftkonditioneringsapparaten (med andra ord om den är ON eller OFF). Beräkningsenhet 222 för total- belastningsvärde kan följaktligen beräkna effekten konsumerad medelst luftkonditioneringsapparaten 156 baserat på tillståndsvärdet som specificerar om Iuftkonditioneringsapparaten är ON eller OFF, vilket inmatas som en elektrisk signal (8) i Fig. 1.

När målvärdena för drifttillstånden hos de olika hjälpmaskinerna fastställs styrs driften hos var och en av hjälpmaskinerna så att det faktiska 21 10 15 20 25 30 536 765 drifttillståndet blir dess respektive målvärde. Effekten som vidare konsumeras medelst var och en av hjälpmaskinerna beräknas medelst beräkningsenhet 222 för totalbelastningsvärde baserat på respektive målvärde för drifttill- ståndet hos den hjälpmaskinen. Det förlorade effekten fastställs av beräkningsenhet 222 för totalbelastningsvärde som tar totalsumman av dessa beräknade effekter som konsumeras medelst hjälpmaskinerna.

Fig. 7 är en figur som visar hur bruttoeffektuttaget och huvud- effektuttaget av motorn förändras med motorrotationshastigheten, när den förlorade effekten konsumerad medelst hjälpmaskinerna 15 såsom pumparna 151 till 155 och Iuftkonditioneringsapparaten 156 och så vidare har förändrats.

I Fig. 7 visar den tunna solida linjen totalbelastningsvärdet (med andra ord är detta summan av den förlorade effekten och målhuvudeffektuttags- värdet, och detta är också det provisoriska effektuttagsvärdet som visas i Fig. 2) när den förlorade effekten är vid sitt minimumvärde (med andra ord när effekten konsumerad medelst de olika hjälpmaskinerna är vis sitt minimum).

I detta fall är totalbelastningsvärdet inte större än det tidigare beskrivna justerade effektuttagsvärdets övre gräns. På grund härav styrs brutto- effektuttagsvärdet hos motorn 12 till ett värde som överensstämmer med totalbelastningsvärdet ovan. Som ett resultat härav, såsom visas medelst denna tunna prickade linjen i Fig. 7, styrs huvudeffektuttaget hos motorn 12 som fördelas till huvudmaskinen (exempelvis transmissionen 14) till ett värde erhållet genom att eliminera värdet av den förlorade effekten från totalbelastningsvärdet, och detta är lika med målhuvudeffektuttagsvärdet. På samma sätt, när den förlorade effekten är liten och totalbelastningsvärdet är mindre än eller lika med det justerade effektuttagsvärdets övre gräns (detta är lågeffektsområdet), styrs huvudeffektuttaget hos motorn 12 för att överensstämma med målhuvudeffektuttagsvärdet. Huvudmaskinen (exempelvis transmissionen 14) är följaktligen kapabel att uppvisa tillräcklig prestanda.

I Fig. 7 visar den prickade brutna linjen totalbelastningsvärdet (med andra ord är detta summan av den förlorade effekten och målhuvud- effektuttagsvärdet, och detta är också det provisoriska effektuttagsvärdet som 22 10 15 20 25 30 536 765 visas i Fig. 2) när den förlorade effekten är vid sitt maximala värde (med andra ord när effekten konsumerad medelst hjälpmaskinerna av olika typer 15 är vid sitt maximum). I detta fallet, i ett område i vilket motorrotations- hastigheten är högre än ett värde V, överskrider totalbelastningsvärdet det tidigare beskrivna förutbestämda justerade effektuttagsvärdets övre gräns. På grund härav, när motorrotationshastigheten är större än V, begränsas bruttoeffektuttagsvärdet hos motorn 12 till detjusterade effektuttagsvärdets nedre gräns. I Fig. 7 visas bruttoeffektuttagsvärdet som är begränsat på detta sätt medelst den tjocka solida linjen. Såsom visas medelst den tjocka prickade linjen, styrs huvudeffektuttagsvärdet hos motorn 12 som fördelas till huvudmaskinen (exempelvis transmissionen 14) till ett värde lika med detta begränsade bruttoeffektuttagsvärde minus värdet av den maximala förlorade effekten, och detta är något mindre än målhuvudeffektuttagsvärdet som visas medelst den tunna prickade linjen (dvs. huvudeffektuttagsvärdet vid lågeffektsområdet). Eftersom bredden medelst vilken huvudeffektuttagsvärdet faller under målhuvudeffektuttagsvärdet inte är speciellt stor är prestanda- minskningen hos huvudmaskinen (exempelvis transmissionen 14) så liten att kan i praktiken kan ignoreras. Genom en liknande procedur, om den förlorade effekten är hög och totalbelastningsvärdet överskrider detjusterade effektuttagsvärdets övre gräns (dvs. är i högeffektsområdet), så begränsas bruttoeffektuttagsvärdet till det justerade effektuttagsvärdets övre gräns. På grund härav förhindras försämring av bränslekonsumtionen under det önskade värdet.

Den utföringsform av föreliggande uppfinning som beskrivits ovan är endast ett exempel av uppfinningen. Skyddsomfänget skall följaktligen inte begränsas medelst denna utföringsform. Förutsatt att kärnan av föreliggande uppfinning bibehålls så kan uppfinningen implementeras på en mängd olika sätt.

I denna utföringsform var framdrivningsmaskinen 14 huvudmaskinen.

Det vore emellertid också acceptabelt för andra maskiner än transmissionen 14 (exempelvis styrningspumpen 154 som tillför arbetshydraulvätska till hissmekanismen, eller liknande) att utgöra huvudmaskinen. Det vore emellertid också acceptabelt att ta andra hjälpmaskiner 15 i beaktande, vilka 23 10 15 536 765 används för att beräkna den förlorade effekten och det vore också acceptabelt att inte beakta de hjälpmaskiner vars effektkonsumtion för- hållandevis liten (exempelvis luftkonditioneringsapparaten 156) i beräkningen av den förlorade effekten.

I denna utföringsform, i lågeffektsområdet, justeras bruttoeffektuttags- värdet till värdet av totalbelastning, och i högeffektsområdetjusteras brutto- effektuttagsvärdet till det justerade effektuttagsvärdets övre gräns. Som ytterligare ett exempel, vore det också acceptabelt att exempelvis i låg- effektsområdet justera bruttoeffektuttagsvärdet till ett värde som är större än eller lika med värdet av totalbelastningseffekt, och i högeffektsomrädetjustera bruttoeffektuttagsvärdet till ett värde som är mindre eller lika med det justerade effektuttagsvärdets övre gräns. Det är vidare möjligt att i lågeffektsområdet bibehålla huvudeffektuttaget vid ett värde som är tillräckligt för huvudmaskinen att upprätthålla sin prestanda (exempelvis större eller lika med målhuvudeffektuttaget), medan det är möjligt att i högeffektsområdet att förhindra försämring av bränslekonsumtionen. 24 10 15 536 765 Förklarinq av hänvisninqsbeteckninoar 1: dumper, 12: motor, 13: PTO, 14: transmission, 141: vrid- momentomvandlare, 142: växellåda, 341: axel, 144: hjul, 15: hjälpmaskin, 151: radiatorfläktpump, 157: radiatorfläkt, 152: efterkylarefläktpump, 158: efterkylarefläkt, 153: transmissionspump, 154: styrningspump, 155: bromskylningspump, 156: luftkonditioneringsapparat, 16: broms, 161: bromspedal, 162: retarderspak, 17: radiator, 18: efterkylare, 19: turboladdare, 21: motor-CTL, 211: styrenhet för motordrift, 22: transmissions-CTL, 222: beräkningsenhet för totalbelastningsvärde, 223: styrenhet för bruttoeffektuttagsvärde, 31: kylvattentemperatursensor, 32: T/C-arbetshydraulvätskatemperatursensor, 33: bromskylningshydraul- vätskatemperatursensor, 34: styrningsarbetshydraulvätskatemperatursensor, 35: temperatursensor för komprimerad luft, 36: retarderspakpåverknings- mängdssensor. 25

Claims (3)

10 15 20 25 30 536 765 PATENTKRAV

1. Styranordning för motoreffekt (1) som styr en motor (12) som samtidigt driver minst en huvudmaskin (14) och en hjälpmaskin (15) eller mer, innefattande en beräkningsenhet (222) för totalbelastningsvärde anordnad att beräkna ett värde av förlorad effekt konsumerad medelst nämnda hjälpmaskin (15), och beräknar ett värde av totalbelastningseffekt, vilken är den totala effekten som mäste tillföras till nämnda huvudmaskin (14) och till nämnda hjälpmaskin (15), genom att addera ett mälvärde för huvudeffektuttag hos nämnda motor (12) distribuerad till nämnda huvudmaskin (14) till värdet av nämnda förlorade effekt, en styrenhet (223) för bruttoeffektuttagsvärde anordnad att styra värdet av bruttoeffektuttag utmatad från nämnda motor (12) i enlighet med värdet av nämnda totalbelastningseffekt, och en styrenhet (221) för motordrift anordnad att styra driften av nämnda motor (12) i enlighet med styrning av värdet av nämnda bruttoeffektuttag medelst nämnda styrenhet (223) för bruttoeffektuttagsvärde, nämnda styranordning för motoreffekt (1) är anordnad att fördela nämnda bruttoeffektuttag utmatad frän nämnda motor (12) mellan nämnda huvudmaskin (14) och nämnda hjälpmaskin (15), varvid nämnda styrenhet (223) för bruttoeffektuttagsvärde har ett tröskelvärde som är inställt inom variationsomrädet av nämnda brutto- effektuttag, och är anordnad att styra värdet av nämnda bruttoeffektuttag till att bli lika med värdet av nämnda totalbelastningseffekt när värdet av nämnda totalbelastningseffekt är mindre än nämnda tröskelvärde, samtidigt som nämnda styrenhet (223) är anordnad att styra värdet av nämnda bruttoeffektuttag att bli lika med nämnda tröskelvärde när värdet av nämnda totalbelastningseffekt är större än nämnda tröskelvärde, och varvid nämnda styranordning för motoreffekt (1) är anordnad att leverera en delmängd av nämnda bruttoeffektuttag motsvarande en begärd effekt från nämnda hjälpmaskin (15) till nämnda hjälpmaskin (15). 26 10 15 536 765

2. Styranordning för motoreffekt enligt kravet 1, varvid nämnda beräkningsenhet (222) för totalbelastningsvärde är anordnad att ändra nämnda mälvärde för nämnda huvudeffektuttag i enlighet med rotationshastigheten hos nämnda motor (12).

3. Styranordning för motoreffektuttag enligt kravet 1 eller 2, varvid nämnda beräkningsenhet (222) för totalbelastningsvärde är anordnad att inmata signaler som specificerar nämnda tvä eller fler tillständsvärden frän ett flertal sensorer (31, 32, 33, 34, 35, eller 36) som är anordnade att detektera respektive tillständsvärden hos tvä eller flera av nämnda hjälpmaskiner (15), fastställer tvä eller flera kandidatvärden för effekten konsumerad medelst nämnda hjälpmaskiner (15) baserat på nämnda två ellerflera respektive tillständsvärden specificerade medelst nämnda signaler som inmatas, och väljer maxvärdet bland nämnda tvä eller flera kandidatvärden som har fastställts som värdet av förlorad effekt konsumerad medelst nämnda hjälpmaskiner (15). 27